Must: främmande makter tar större risker

1:58 min

Sverige har de senaste åren blivit mer intressant för främmande underrättelseverksamhet. Och det finns en ökad vilja att ta risker för att komma över information. Den bedömningen gör Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must.

Det kan vi säga helt enkelt för att vi har upptäckt dem. Och vi har upptäckt dem på sätt som får oss att tro att de inte vidtog alla möjliga säkerhetsåtgärder. De var så angelägna om att göra någonting att de var beredda att ta en lite större risk att vi skulle se dem, och det gjorde vi också, säger Gunnar Karlson.

Vad är det för risker de tar?

– Jag kan naturligtvis inte gå in på exakt vilka misstag främmande underrättelsetjänster begår, för då skulle de sluta att begå de misstagen. Och vårt arbete skulle bli mycket svårare.

Redan i årsrapporten för 2016 konstaterade den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten - Must - att den underrättelseverksamhet som andra nationer riktar mot Sverige är omfattande, och att händelser som inträffade under förra året "indikerar att främmande underrättelsetjänster har en ökad benägenhet att ta risker för att nå sina mål".

På en pressträff i Almedalen i morse utvecklade Must-chefen Gunnar Karlson det här.

Det ökade intresset att bedriva underrättelseverksamhet mot Sverige hänger bland annat samman med den ökade militära aktivitetsnivån i närområdet, säger han.

– Men också, och inte minst, beroende på att vi från svensk sida ju gör saker. Vi övar mer, höjer vår operativa förmåga, planerar tillsammans med andra aktörer i totalförsvaret. Då finns det också mer svensk information att komma över för främmande makt.

Och vad menar du med främmande makt?

– Vi brukar aldrig peka ut enskilda aktörer, och det gör jag inte i det här fallet heller.

Gunnar Karlson är förtegen om hur hur många underrättelseaktivieter som Must har identifierat.

Det finns inget enkelt sätt att mäta antalet upptäckter, och även om det gjorde det, så skulle jag inte berätta det i alla fall, för då skulle vi ju kunna ge dem som blir upptäckta en chans att räkna ut hur många saker de har gjort som vi inte har upptäckt, säger han.