Patriotköp stärker försvar och band till USA
Regeringens beslut att Sverige ska satsa på amerikanska Patriot som nytt luftvärn är viktigt och kommer ha effekt under lång tid framöver. Det krymper ett hål i Sveriges försvar, men påverkar också Sveriges säkerhetspolitiska läge och försvarets ekonomi.
Att Sverige behöver nytt luftvärn som klarar avancerade angrepp med modern materiel mot Sverige slogs fast redan för ett par år sedan i försvarsöverenskommelsen. Nu har regeringen med stöd av Försvarsmakten och Försvarets materielverk gjort sitt val.
Att Sverige skulle dras in i en konflikt med Ryssland är osannolikt. Men om det trots allt skulle hända så saknar Sverige i dag ett modernt luftvärn som klarar attacker med exempelvis de ballistiska Iskanderrobotarna som sedan förra året finns i Kaliningrad och sedan ett par år utanför St Petersburg.
Sådana robotar går i en bana på flera mils höjd och faller sedan brant och extremt snabbt ner mot sina mål. De skulle kunna slå ut svenska Gripenplan på startbanan innan de ens hunnit lyfta, eller svenska hamnar och centrala byggnader. Då behövs ett system som Patriot för att minska riskerna. Men Patriot klarar också av angrepp med kryssningsrobotar eller robotar som skickas från attackflyg över Östersjön.
Sedan är frågan hur stort skydd ett svenskt Patriotsystem kan ge. Enheterna är dyra. Köpet av systemet kostar minst tio miljarder kronor enligt FMV. Men högre summor har nämnts och kostnaden kommer att öka när de dyra robotarna köps in. Hur många robotar Sverige väljer att köpa och vilka typer påverkar förstås totalkostnaden liksom antalet ledningscentraler och radarenheter.
Grundtanken inom FMV är köpa fyra enheter med tre robotlavetter som med kapacitet att avfyra fyra robotar vardera. Då kan de hypotetiskt ställas upp på fyra platser i Sverige men med begränsad effekt på varje ställe. Om det innebär ett tillräckligt brett och starkt skydd i förhållande till prislappen kan diskuteras, och såväl politiker som experter har varit fundersamma.
Sett ur ett vidare perspektiv tar Patriotköpet en försvarlig del av den totala materielbudgeten de kommande åren. Samtidigt ska nya Gripenplan köpas in för mer än 30 miljarder kronor och nya ubåtar för knappt nio. Sedan tillkommer underhåll och utveckling av systemen.
Om budgeten då räcker till andra viktiga men mindre spektakulära köp återstår att se. Inom Försvarsmakten finns en oro för frågan, liksom bland riksdagspartierna där de borgerliga vill höja försvarsbudgeten än mer. Får man råd med annat än nya sockor? som en person uttryckt det.
Alternativet till Patriot var fransk/italienska Samp/T. Ett modernt system, men mindre testat och i begränsad användning så här långt jämfört Patriot som finns i många länder och som använts många gånger i krigssituationer.
Att Sverige väljer Patriot innebär att ytterligare ett band knyts mellan Sverige och USA vad gäller det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. För försvarsminister Peter Hultqvist är samarbetet med USA oerhört viktigt. Natomedlemskap är uteslutet för honom men ett mycket intimt samarbete med USA – och Nato i allmänhet – är det närmaste vi kan komma ett löfte om stöd vid kris eller krig.
Sverige förväntar sig uttalat att få stöd av omvärlden vid kris eller krig och kan inte klara försvaret på egen hand någon längre tid och att då stärka chansen att få hjälp genom ytterligare en länk till USA kan vara en bra investering.
Därför kändes det säkert skönt för Peter Hultkvist när han i går morse vid ett möte i Helsingfors med USA:s försvarsminister James Mattis kunde berätta nyheten för honom – att Sverige väljer USA även i det här fallet.
