Enorma mängder svensk ull slängs samtidigt som importen ökar
Varje år växer 1 800 ton ull på svenska får. Två gånger om året klipps den tjocka pälsen av som sedan slängs. Samtidigt importeras stora mängder ullgarn.
Trots att intresset för att bära kläder i ull ökar och frågan om miljömässigt hållbara material ses som viktig slängs den mesta ull som produceras i länet och i landet. Ull ses nämligen inte som något som är värt att ta tillvara i Sverige. Bara drygt en sjundededel, det vill säga 300 ton tas om hand för att bli garn, kläder, stoppnings- eller isoleringsmaterial. Samtidigt importeras det stora mängder ullgarn.
– Det finns för lite kunskap i Sverige om ull och vad olika sorter kan användas till. Rätt tillvaratagen kan man använda all ull men till olika saker, säger Lena Persson som arbetar med ullförädling i Jämtland län.
Trendbrott
Intresset för jämtländsk och svensk ull har nu börjat öka och ullen från den nya rasen Jämtlandsfår säljs slut allt eftersom den produceras.
– Det finns helt klart en framtid för svensk ull då den till exempel har mycket små mängder gifter i sig i jämförelse med ull från andra länder. Den är lokalt producerad och miljömässigt hållbar och den nya rasen Jämtlandsfår har så fina ullfibrer att den går att ha direkt mot kroppen, säger lena Persson.
Jämtlandsfåret är en ny svensk ras som tagits för att möta efterfrågan på mjuk finfibrig ull som kan konkurrera med den utländska merinoullen.
2004 importerades baggar samt sperma från av rasen Dansk Merino som korsades med sveafår, som är vanliga i Jämtland. Jämtlandsfåret presenterades som en egen ras 2010.
