Svår situation för många afghaner i Iran

5:33 min
  • I Iran uppskattas det finnas runt tre miljoner afghaner.
  • Landet har prisats av FN för sin generositet i att ta emot flyktingar, men många av dom afghanska flyktingarna vittnar om ett hårt liv.
  • Reportage av vår korrespondent Palmira Koukkari Mbenga

I en källare ungefär en och en halv timme söder om Teheran har Alireza Imani en syverkstad. De är ett litet företag som syr och säljer festklänningar. Två unga killar sitter vid symaskiner och lägger sömmar i cerise spets och satin och i taket hänger långklänningarna på rad i olika färger.

Alirezas lilla son tittar nyfiket på och leker i ateljén medan vi gör intervjun. Familjen bor på övervåningen och Alireza är tvungen att driva sitt företag i hemlighet, eftersom han är afghan, säger han.

– Det är ett gömt företag. Jag har inte sökt tillstånd och skulle inte få det, eftersom jag är afghan. Det är svårt, nu måste vi jobba hårt för att överleva och har inga försäkringar, säger Alireza Imani.

Han berättar att han kom till Iran från Afghanistan för 18 år sedan, då han flydde undan förföljelse. Många han känner har lämnat Iran och gett sig av till Europa och Alireza Imani har själv tänkt tanken och gör det fortfarande. Men för att göra den resan, behöver man pengar, säger han.

– Väldigt många av mina kompisar och bekanta har åkt och fått uppehållstillstånd, de ringer och är glada. Av de kompisarna jag kom hit med för 18 år sedan är det bara några kvar. Det känns inte bra. Släktingar och vänner har åkt iväg och jag är ensam kvar, säger Alireza Imani.

Vid en av symaskinerna sitter Mohammad och syr. Han kom till Iran för två år sedan och säger att även om hans liv inte ser ut som han hade velat, är det bättre här i Iran än i Afghanistan. Där fanns det ingen trygghet, man visste aldrig när man skulle dö, säger han. Men om han fick drömma hade han varit en student nu.

– Jag önskar att jag hade kunnat plugga. Då hade jag kunnat bestämma över min framtid och bli ingenjör eller läkare. Om jag får möjligheten, kommer jag också åka till Europa, säger Mohammad.

Enligt siffror från UNHCR finns nästan en miljon registrerade afghanska flyktingar i Iran, och enligt uppskattningar befinner sig runt två miljoner till i landet illegalt. De har kommit dit i olika omgångar sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan för nästan 40 år sedan.

Enligt FN är nummer fyra på lista av länder i världen där flest flyktingar bor. De har hyllat landet för sina insatser för att se till att även odokumenterade afghanska barn får gå i skolan och för att de hållt gränserna öppna när många andra stänger dem.

Iran har dock också fått kritik från bland annat Human Rights Watch för att de skickat tillbaka afghaner på ett rättsosäkert sätt. Och många afghaner i landet vittnar om diskriminering.

– Det svåraste är att efter att ha jobbat och kämpat i det här landet i 20 år ser de mig fortfarande som en främling, säger Hassan Imani, som sitter på huk och lägger golv i vad som ska bli ett badrum.

Han jobbar på en byggarbetsplats en liten bit ifrån syateljén i källaren. Han har växt upp här i Iran och är bror till Alireza. De afghanerna som befinner sig i Iran får bara bosätta sig i vissa kommuner och måste söka tillstånd om de vill resa till andra delar av landet. Det känns som att de ser mig som en fiende, säger Hassan. Han säger att ett stort problem för honom är att han inte kunnat köpa sig mark för att bygga ett hus, eftersom han inte är iransk medborgare.

– Efter att ha jobbat och sparat pengar köpte jag mark och byggde ett tvåvåningshus, men jag får inte äga det. Det står på någon annans namn, en iranie och om han skulle bestämma sig för att säga att det är hans hus, då kan jag inte göra någonting, säger Hassan Imani.

Hassan Imani berättar att han har lång erfarenhet av att jobba inom byggbranschen. Många känner till honom och han har många kunder, så han är nöjd, säger han. Dock är jobbet slitsamt och han har inte den statusen han borde ha efter så lång tid. Det händer ofta att han och kunden kommer överens om ett pris som de sen vägrar att betala, vilket de kan komma undan med för att han är afghan, säger han. Om han fick en önskan, skulle det vara att kunna göra sitt jobb i Afghanistan istället.

– Jag önskar att jag hade kunnat göra det här jobbet i mitt hemland istället, eftersom de ändå aldrig kommer att erkänna oss som iranier. Då hade jag kunnat vara stolt över att jag är med och bygger upp Afghanistan, säger Hassan Imani.

Tillbaka i syateljén i källaren. Festklänningarna med överdelar i spets fortsätter att ta form. Skräddaren Alireza Imani säger att han har samma drömmar som alla andra, om trygghet för sin familj. Förutom det önskar han att få bli lämnad ifred och leva i ett samhälle som erkänner honom.

– Jag önskar att situationen här kunde bli bättre för oss alla. Jag önskar att jag kunde leva i ett land som erkänner oss, precis som Norge och Sverige erkänner flyktingar när de har bott där i några år. För nu vill jag bara bli lämnad ifred, det räcker, säger Alireza Imani.