Lagförslag: Brottsligt att uppge fel adress
Regeringen vill återinföra straffet för den som folkbokför sig på en adress som hen inte bor på. Folkbokföringsbrott kommer att ge upp till två års fängelse och det återinförs i syfte att motverka den organiserade brottsligheten.
– Vi vet att folkbokföringen kan användas som en väg in i en massa ersättningssystem och fuskar man med folkbokföringen då kan man också få en möjlighet att i ökad uträckning fuska med andra välfärdsutbetalningar, säger justitieminister Morgan Johansson.
Det var en utredning förra året som föreslog olika åtgärder för att stoppa brotten mot välfärden, brott som uppskattades uppgå till flera miljarder kronor.
Skärpningen av folkbokföringsreglerna, som regeringen vill ska börja gälla den 1 juli, innebär bland annat att den som folkbokför sig på en adress men bor på en annan, gör sig skyldig till brott.
I normalfall ska brottet ge mellan böter och sex månaders fängelse. Om brottet är grovt - till exempel om det ingår i en organiserad kriminell verksamhet - så ska man kunna få upp till två års fängelse.
Skatteverket får också rätt att göra hembesök för att kontrollera att de som är folkbokförda på adressen verkligen bor där.
Men vad kommer att hända i de fall där det inte finns en vilja att begå brott utan bara om att lösa en praktisk fråga, till exempel om en student som flyttar till en annan stad behåller sina föräldrars hemadress för att inte gå miste om sin plats i den kommunala bostadskön hemma?
Så här svarar Morgan Johansson på den frågan:
– Reglerna säger att där du tillbringar din huvudsakliga dygnsvila där ska du vara skriven. Sen kan man säga att när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, där kommer man inte att åtala.
Men man kan få böter?
– Ja, men vi måste ändå se till att regelverket fungerar, säger Johansson.
Moderaterna, som var med om att skrota lagen 2014, anser att den nu kan behövas igen, men att det behövs mer än så. Det säger partiets rättspolitiske talesperson Tomas Tobé.
– Man kan införa lagen igen men vi vet ju att den inte användes tidigare och det handlar om att det är andra åtgärder som behövs. Vi behöver skapa en enhet som arbetar brett mot bidragsbrott. Det måste vara så att när tjugo personer är folkbokförda på en och samma adress, då förväntar jag mig att våra myndigheter ska agera. Dagens förslag kommer inte att lösa detta, säger Tobé.