Putins sista mandatperiod - vad händer sedan?

10 min
  • På söndag om en månad går Ryssland till presidentval. Men även om ovanligt många kandidater har tillåtits ställa upp i det här valet vet ändå alla att det är sittande president Vladimir Putin som kommer att segra.
  • Istället pågår nu intensiva spekulationer om vad som väntar framöver. Kommande mandatperiod är Vladimir Putins sista men kommer han verkligen att lämna makten? I Moskva tvivlar många på det och ser framför sig en period av stora förändringar.
  • Hör reportage av Ekots östeuropakorrespondent Johanna Melén.

– Självklart kommer jag rösta på Putin. Han är vår ledare. Han gör allt för Ryssland, säger pensionären Tamara Bestjetnikova. Hon strävar fram i sin långa svarta täckkappa i kylan i boulevarden Tjistyje prudy, De rena dammarna, i Moskva.

Och ja, säger hon. Det är sorgligt att det här blir Vladimir Putins sista period på presidentposten.

- Jag vill under hela mitt liv inte ha någon annan ledare än Putin. Jag vill dö under honom, säger Tamara Bestjetnikova.

Vladimir Putin, 65 år, valdes första gången till Rysslands president i mars år 2000. Sedan dess har han aldrig lämnat makten. Visserligen trädde han tillbaka till den mindre inflytelserika premiärministerposten mellan åren 2008 och 2012, eftersom en rysk president inte kan sitta mer än två mandatperioder i rad. Fast enligt de allra flesta var det Vladimir Putin som ytterst bestämde också under de fyra åren.

Inför hans återkomst till Kreml förlängdes presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Efter valet om en månad har han alltså sex år kvar. Men många som analyserar den ryska politiken tror inte på ett Ryssland utan Putin. Och vad han själv, egentligen vill, spelar längre ingen roll.

På ett kafé i Moskva sitter Marina Litvinovitj och äter en smörstinn mandelsnurra och försöker sätta sig in i Vladimir Putin tankevärld.

Marina Litvinovitj arbetade för Vladimir Putin under hans första presidentvalskampanj, för 18 år sedan, men är sedan länge kritisk till utvecklingen i Ryssland. Nu kampanjar hon istället för det här valets uppstickare:  Tv-kändisen Ksenija Sobtjak.

- Vladimir Putin inser att han inte kan avgå, säger Marina Litvinovitj.

- Han ser att oenigheten inom den grupp inflytelserika personer som omger honom blir allt större. De kommer inte att kunna enas kring vem de tycker ska efterträda Putin. Och om den samstämmighet, som hittills rått kring Vladimir Putin som ledare, inte längre finns ja då hotar sammanbrott, kaos.

Därför, säger Marina Litvinovitj, pågår sedan över ett år diskussioner inom makteliten om hur man skulle kunna komma runt problemet genom att till exempel ändra på landets konstitution så att Putin istället blir ledare för en ny maktstruktur där den formella makten ligger. Presidentposten skulle i ett sådant scenario bli mer ceremoniell, säger Marina Litvinovitj.

-Vladimir Putin, säger Marina Litvinovitj, har på ett sätt blivit fånge i det system han själv varit med om att bygga upp. Det är ett system som inte bygger på institutioner, på oberoende domstolar, på fria val, fria medier, på maktdelning. Det bygger istället, säger Marina Litvinovitj, på informella strukturer av vänskapsband och lojalitetspakter och det enda som håller systemet samman är Putin själv. Försvinner han väntar en maktkamp mellan mycket inflytelserika  och extremt resursstarka personer som i första hand värnar sina egna intressen.

Redan finns tecken på att den kraftmätningen har börjat. Inte minst på grund av det sämre ekonomiska läget och de västliga sanktionerna som helt enkelt gjort att den stora ekonomiska kaka som Putins närmaste omgivning är van att dela mellan sig har krympt. Ett exempel är den hårda domen nyligen mot Rysslands tidigare ekonomiminister, Aleksej Uljukajev. Han dömdes i december till åtta års fängelse, sträng regim, för mutbrott. En sensationell dom. Den första mot en så högt uppsatt politiker under Vladimir Putins tid vid makten. Hjärnan bakom det rättsfallet anses allmänt tillhöra Igor Setjin; VD för det halvstatliga oljebolaget Rosneft och en av de mest inflytelserika personerna kring Vladimir Putin. Som ekonomiminister hade Uljukajev motsatt sig att Rosneft skulle ta över också det mindre oljebolag Bashneft. Genom att sätta dit Uljukajev viller Setjin visa vad han går för och vilka maktresurser han har, säger Marina Litvinovitj.

En seger för de i den ryska eliten som vill se mer statlig kontroll över den ryska ekonomin mot de med mer liberala idéer.

Undangömt på en innergård strax bakom Moskvas paradgata Tverskaja har Gleb Pavlovskij sitt arbetsrum. Under många år var han en slags spindel i nätet i Kreml och strategierna runt Vladimir Putin. Men 2011 kom han på kant med makten och är nu öppet kritisk till hur Ryssland styrs. Precis som Marina Litvinovitj säger Gleb Pavlovskij att det förs diskussioner om att förändra hela maktstrukturen under nästa mandatperiod med syfte att låta Putin behålla makten.

- Om de här försöken blir verklighet kommer det att skaka om hela statsbildningen. Det är något mycket farligt men problemet är att det inte längre finns någonting som kan sätta stopp för det här. Alla spärrar är borta.

-I ett system som bara finns på pappret och där inga formella spelregler längre följs, där kan makten göra precis vad den vill, säger Gleb Pavlovskij.

Han har svårt att svara på frågan vem som i praktiken styr Ryssland idag, var Putins agerande slutar och var andras tar vid. Regeringen är svag, byråkratin är svag och situationen gör att de reformer som landet är i behov av uteblir, säger Gleb Pavlovskij.

-I värsta fall kan det sluta illa, med krig, med våld. I Ryssland utesluter vi ingenting, säger Gleb Pavlovskij men konstaterar samtidigt att det ju inte hindrar oss från att leva vidare.

Fast det finns också de som tycker att personer som Gleb Pavlovskij och Marina Litvinovitj ägnar sig åt svartmålning och konspirationsteorier. Som Aleksej Muchin, chef för Centret för politisk information och en av de politiska analytiker i Ryssland som anses stå Kreml nära. På hans kontor i Moskva står ett inramat foto där Aleksej Muchin sitter bredvid president Vladimir Putin.

– Vladimir Putin, säger Aleksej Muchin, har flera gånger,  jag har hört det själv, sagt att personligen skulle han helst vilja avgå. Han har barnbarn. Han vill leva ett vanligt liv.

Orsaken till att han ändå inte gör det, säger Muchin, har ingenting med några inrikespolitiska maktkamper att göra. Det är västvärldens alla sanktioner och ständiga anklagelser mot Ryssland som gör att han inte kan överge landet nu.

– Putin är en mycket ansvarskännande människa. Han känner att han just nu inte har den moraliska rätten att avgå. Fick Ryssland bara utvecklas i lugn och ro utan alla sanktioner och hot utifrån är jag övertygad om att han inte skulle ställa upp för en presidentperiod till, säger Aleksej Muchin.

I boulevarden Tjistyje prudy promenerar musikern Arina Salevitj. Hon deltog i de demonstrationer mot valfusk och mot Vladimir Putins sätt att styra Ryssland som hölls i samband med presidentvalet för sex år sedan. Nu försöker hon istället hålla sig så långt borta från allt vad val heter som möjligt.

– Jag vill inte offra mina nerver på något som jag ändå inte kan ha inflytande över. Det är bättre att se sanningen i vitögat.

– Vladimir Putin, säger Arina Salevitj, skulle väl kunna avgå vilken dag som helst, om han ville. Men han har blivit beroende av makten. Om han lämnar den är han rädd för att förlora allt han har, säger hon.