WWF: Östersjöländer lever inte upp till havsmiljömål

0:57 min

Länderna kring Östersjön lever inte upp till sina egna mål för bättre havsmiljö. Det hävdar Världsnaturfonden i en ny rapport.

Enligt Anders Alm, som arbetar med Östersjöfrågor på svenska Världsnaturfonden, återstår mycket av de åtgärder som Östersjöländerna utlovat till 2021.

– Det är tre år kvar till mål-året när Östersjön ska vara på väg mot återhämtning och det ser vi ingenting av.

– Det är verkligen illa, säger Anders Alm.

Världsnaturfonden har följt upp hur de nio kustländerna runt Östersjön lever upp till sina åtaganden för bland annat biologisk mångfald, övergödning och maritim verksamhet. Mycket mer krävs, enligt Världsnaturfonden. Av de 58 viktigaste åtgärderna har länderna uppnått 16.

– Man vet ju vad som behöver göras alltså, men det satsas inte tillräckligt, och reningen byggs inte ut. Vi vidtar heller inte de åtgärder inom jordbruket som man behöver göra, säger Anders Alm.

Vad är den värsta källan till föroreningar och dålig miljö i Östersjön i dag?

– I dag är det jordbruket som står för 50 procent av näringsutsläppen.

Även om det också finns goda exempel, som de nya reningsverk som strypt avloppsströmmarna ut i Östersjön från Kaliningrad och Sankt Petersburg, så tar det tid innan miljön blir bättre.

Gamla föroreningar har bidragit till att en tredjedel av Östersjöns bottnar är döda. Vissa hoppas på tekniska lösningar som att pumpa ner syre i de döda bottnarna. Anders Alm tror det dröjer.

– Ja, om det kan rädda dem är osäkert, jag tror inte vi är där än, det behöver utvecklas teknologi, men absolut kan det vara ett komplement i framtiden, säger han.

I veckan möts ministrar från Östersjöländerna och EU för att diskutera uppfyllelsen av sin gemensamma plan för god ekologisk status som länderna enades om 2007 och som de lovat ska ha genomförts år 2021. Några framsteg noterar ändå Världsnaturfonden.

– Om vi ser på framgångssagor - Stockholms skärgård har ju vattenkvalitén blivit bättre. Nu kan man bada inne i Stockholm, det kunde man inte för 30 år sedan. Så visst finns det positiva tendenser också, säger Anders Alm vid Världsnaturfonden.