Rätten fick inte se viktiga bevis vid nazisträttegång

Den femte januari 2017 exploderar en bomb utanför flyktingboendet Formule 1 på Axel Adlers gata i Göteborg. Städaren Lamin Bojang skadas svårt. 

– Jag hörde en smäll. Jag flyger och sedan kommer folk och hjälper mig, berättar Lamin Bojang själv i rätten.

En stor del av hans ben sprängs bort och han får permanenta skador.

– Jag mår inte bra efter händelsen. Jag tänker mycket på min framtid, säger Lamin Bojang.

Säpos utredning kopplar snabbt samman bombdådet med två andra attentat i Göteborgsområdet, som misstänks vara utförda av nazister.

Säpo har en tid haft span på den lokala nazistledaren Viktor Melin och när utredningen är klar hävdar Säkerhetspolisen och åklagaren att de med hjälp av teknisk övervakning, GPS-positionering av Viktor Melins bil, kan koppla honom till köpen av tre äggklockor som är identiska med den som använts i bomben.

Det här blir ett viktigt bevis i rättegången som följer. 

– Det var ett viktigt bevis, vem som inhandlar de här äggklockorna, säger Ralf G Larsson, som är hovrättspresident för Hovrätten för Västra Sverige.

Så om det är så som åklagaren påstår, att det fanns teknisk bevisning, så hade det varit viktigt?

– Det hade varit viktigt, säger Ralf G Larsson.

Men rätten får aldrig se någon rapport från den tekniska övervakningen.

– Skulle vi närmare, alltför detaljerat, beskriva metoden så skulle det ge kriminella och misstänkta en möjlighet att skulle skydda sig mot metoderna, säger förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist.

Istället vittnar en samordnare på Säpo, som knappt verkar känna till hur övervakningen gått till.

– Teknisk övervakning är en sorts positionering, där man kan se positionering. Närmare tekniska detaljer kan jag tyvärr inte detaljera, det är min okunskap, säger han i rätten.

Hovrättspresident Ralf G Larsson:

– Man påstår att man haft någon teknisk övervakning av honom. (Viktor Melin reds anm.) Den berättar man bara om. Vi fick inte reda på vilken teknisk övervakning man haft, vilket man brukar få vid den här typen av mål.

Bevisningen räcker inte till och Viktor Melin frias från bombdådet. I domen efterfrågar domstolen underlaget, rapporten från den tekniska övervakningen.

Att det skulle vara känsligt att visa en sådan här rapport, det förstår inte de experter som Ekot talat med. Magnus Ranstorp är terrorforskare på Försvarshögskolan:  

– Det är inte känsligt. Jag förstår inte varför de inte har gjort det, säger han.  

– För att man ska kunna styrka brott är det väl bra om man slänger fram så mycket bevis som möjligt. Och det är väl åklagarens uppgift, säger Hovrättspresident Ralf G Larsson.

Du kan inte säga att det är ett generellt problem som du påträffat många gånger, att man inte presenterar hela bevisningen?

– Nej, jag har nog nästan aldrig varit med om det, om det finns sådana bevis. Det vet ju inte jag.

– Om det nu är så att domaren i efterhand har pekat på att bevisning av ett visst slag hade kunnat förändra domen, så kan man ju fundera över det, men jag är inte alldeles säker på att vi hade kunnat göra det på ett så annorlunda sätt, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist.

För städaren Lamin Bojang, som skadades svårt av bomben, innebär domen att han inte får rätt till ersättning, skadestånd.

Nazisten Viktor Melin fälls för två andra bombdåd, men får sänkt straff.

Vi har sökt Säkerhetspolisen för en intervju, men de har inte velat medverka. 

Förtydligande 2017-03-08  kl 16.11
Domen innebär alltså att domstolen inte kan tilldöma Lamin Bojang skadestånd. Däremot finns möjlighet att söka ersättning genom Brottsoffermyndigheten.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sverigesradio.se

My Vingren
my.vingren@sverigesradio.se