Fortsatt kritik mot svensk samepolitik
Sverige får fortsatt kritik för sin samepolitik. I en skuggrapport till FN efterfrågas en rad åtgärder för att stärka samiska rättigheter.
I början av maj är Sverige kallat till FN:s rasdiskrimineringskommitté för att frågas ut om hur landet lever upp till FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering, som trädde i kraft i Sverige 1972.
Som ett led i detta ges civila organisationer och även Sametinget möjligheter att lämna in egna rapporter för att beskriva hur konventionen efterlevs.
Människorättsorganisationen Civil rights defenders skriver i sin rapport att regeringen sedan den förra granskningen 2013 tagit flera lovvärda initiativ – som dock ännu inte lett till några resultat.
-Samernas situation i Sverige är ett av de allvarligaste människorättsproblemen vi har i Sverige idag, säger John Stauffer, chef för organisationen.
Kritiserar Sametingets inflytande
Civil rights defenders, CRD, skriver i sin rapport att Sverige är långt ifrån internationell standard när det gäller urfolksrätt – det gör att samer fortfarande utsätts för en strukturell diskriminering.
Organisationen pekar ut en rad exempel på detta, bland annat saknar både det materiella och immateriella kulturarvet tillräckligt lagskydd, det samiska självbestämmande över land och vatten är begränsat och Sametinget ges varken ekonomiska eller organisatoriska möjligheter att fullt ut verka som ett samiskt folkvalt parlament.
-Mycket lite har gjorts av regeringen för att garantera samernas mänskliga rättigheter sedan Sverige senast granskades 2013. Väldigt mycket återstår för att Sverige ska kunna anses leva upp till de internationella åtaganden som vi har, säger Stauffer..
Landrättigheter centrala
CRD återkommer i rapporten flera gånger just till frågan om de samiska landrättigheterna.
Organisationen ser exploateringen av de samiska markerna som ett av de absolut största hoten mot hela den samiska kulturen och levnadssättet. Samebyar tvingas gång på gång att försvara sina rättigheter i kostsamma rättegångsprocesser – samtidigt har samer utanför samebyarna ingen laglig tillgång till sina traditionella marker, konstateras i rapporten.
Organisationen konstaterar samtidigt att regeringen tagit flera lovvärda initiativ under den gångna mandatperioden, bland annat när det gäller en nordisk samekonvention och en konsultationsordning med samerna.
Inget av dessa initiativ har ännu slutförts och CRD har varit starkt kritiskt till regeringens förslag på konsultations ordning.
Slutligen lämnar CRD en rad rekommendationer till Sverige:
- Inrätta en samisk sanningskommission,
- Skydda både materiella och det immateriella kulturarvet, bland annat genom att ge Sametinget det fulla ansvaret för samiska kulturarvsfrågor,
- Ge Sametinget ett större inflytande och ökade ekonomiska resurser,
- Samer ska ha så kallad rätt till fritt informerat förhandssamtycke i alla frågor som rör det samiska folket – detta är en av de centrala principerna i FN:s urfolksdeklaration som Sverige godkänt.
- Se över lagstiftningen i syfte att lätta på den bevisbörda samiska parter belastas av i domstolsprocesser om landrättigheter,
- Lös de rättsliga skillnaderna mellan olika samiska grupper så att alla samer omfattas av de internationella urfolksrättigheterna,
- Ge adekvat ersättning till renskötareför rovdjursrivna renar,
- Eliminera alla hinder för att bevara och utveckla de samiska språken.
- Ratificera ILO-konventionen och slutför förhandlingarna om en nordisk samekonvention i linje med internationell urfolksrätt.
