Nya betonglejon på Drottninggatan

5:10 min
  • I dag placeras nya större betonglejon ut på Drottninggatan i Stockholm, efter lastbilsattacken förra våren.
  • De nya lejonen väger runt fyra ton, jämfört med de mindre som väger knappt ett ton.
  • Vi är på plats på Drottninggatan när lejonen placeras ut.

Hör även Per Becker, docent i risk och säkerhet vid Lunds universitet, om efterklokhetens logik.

Daniel Helldén, miljöpartistisk trafikborgarråd, varför har ni köpt in de här lejonen?

– Vi vill säkra upp och trygga Drottninggatan på ett bättre sätt än det varit. Med de här lejonen så måste man köra sick-sack i låg hastighet. Poängen är att man inte ska komma förbi.

Han säger att det också kommer planteringskärl som ska placeras i mitten som väger tre ton. Detta är planerat tillsammans med andra myndigheter så att polis och räddningstjänst kan komma fram.

Elisabeth Rosenqvist Saidac, som är Stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad, berättar att hon inför arbetet med de nya lejonen varit i kontakt med Anders Årfelt, som skapat de gamla lejonen, de har diskuterat storlek och placering, så att det blir rätt i gaturummet.

Det viktiga är att utryckningsfordon ska komma fram, tillgänglighet till verksamheter och butiker längs gatan, men framförallt tryggheten, enligt Rosenqvist Saidac.

På frågan om man bara flyttar attentatsplatsen svarar Daniel Helldén att det inte går att säkra upp hela staden, men nu gör de Drottninggatan tryggare, det vill Stockholmare och andra säger Helldén.

– Vi tittar även nu på något som heter Geofencing, då sätter man in en dosa på lastbilen så att den inte kan köra i höga hastigheter, kör man på sådana här gator då stannar lastbilen, säger Daniel Helldén.

Per Becker, docent i risk och säkerhet vid Lunds universitet om de nya betonglejonen:

– Detta är en naturlig konsekvens av de ansvarsutkrävande processer som startade efter den här händelsen. Det är efterklokhetens logik, efteråt tyckte man att det var uppenbart för attentat.

– Men det enda som de här större betonglejonen gör är att försvåra attack just på den här platsen. Hade de stått där redan hade terroristen kört någon annanstans och dödat människor, säger Becker. Den faktiska effekten av det här för samhällets säkerhet är noll.

Det handlar om signalpolitk när man gör så här efter en attack, svarar Becker på frågan om det ett meningslöst arbete med att säkra gator och torg.

– Men om man tittar på alla tänkbara ställen där en terrorist kan köra en lastbil och döda människor så blir det helt omöjligt att förutse var en attack kan hända i framtiden. Sätter man upp betonghinder på alla gågator så finns det alltid andra ställen terroristen kan köra, till exempel på trottoaren.

Enligt Becker finns det vissa platser man vill skydda, men att skydda människor genom hinder, det kan man inte göra. Samhället i sin helhet blir inte säkrare. Det finns alltid platser där det inte kommer att finnas betonghinder.

– Anledningen till att man gör det här är att få människor att känna sig tryggare, men effekten man vill få kanske uteblir. Studier visar att ökad militarisering av våra städer, där man bygger upp tydliga hinder och skyddssystem, gör att folk känner sig mindre trygga, säger Becker.