Planerna att riva Sveriges första kärnkraftverk får kritik

2:15 min

Sveriges första moderna kärnkraftverk, Ågestaverket i Huddinge, ska rivas efter att ha legat nere sedan 1974. Länsstyrelsen är emot rivningen på grund av det kulturhistoriska värdet, och vill att staten ska rädda anläggningen.

Louise Schlyter, chef på enheten för kulturmiljö vid Länsstyrelsen i Stockholm:

– Det är ju väldigt stora kulturhistoriska värden som skulle gå förlorade. Ågestaverket byggdes i en tid som präglades av kalla kriget och strävan efter självförsörjning.

Ågesta blev Sveriges tredje kärnkraftsreaktor, men den första som inte bara skulle vara en forskningsanläggning utan också leverera värme lokalt.

Det drog igång 1964, men driftsproblemen var många och redan 1966 ville Stockholm stad lägga ner verksamheten. Men det stängde först 1974, samtidigt som samhällsopinionen mot kärnkraften växte sig allt starkare.

Ritad av arkitekten Sture Frölén

Anläggningen ritades av arkitekten Sture Frölén, som har formgivit flera kända byggnader i Stockholm, som kungliga tennishallen.

Som tidsdokument är det unikt, säger Louise Schlyter på Länsstyrelsen.

– Det är några få saker som har tagits bort, som delar till reaktorn. Men annars är det precis som om någon gick hem i går och när man kommer dit är det som dagen efter.

Ågestaverket ägs av Vattenfall och Svafo, som enligt lag måste montera ner kärnkraftsanläggningar som inte är i bruk. Och Stockholm stad äger själva marken.

Enligt Marie-Louise Olvstam, jurist på Vattenfall, är det mycket låga nivåer av radioaktiv strålning det handlar om. Men det finns ingen möjlighet att sanera anläggningen utan att riva den, säger hon.

– Det är ju en hel del radioaktivt material inne i det här kraftverket, och det sitter så till att man helt enkelt måste skruva ner och såga bort anläggningsdelar för att få bort det.

Vad gör ni av de delar som kan betraktas som kulturhistoriskt, som till exempel arkitekten formgivit?

– Allt radioaktivt material kommer att sparas till slutligt förvar. Sedan gör vi andra åtgärder för att försöka bevara anläggningen. Vi har fotograferat den och gjort en virtual reality-version där man kan gå in i olika rum, nästan som ett dataspel. Och det kan vi ju tillgängliggöra för eftervärlden, säger Marie-Louise Olvstam.

"Staten måste titta på det här"

Rivningen beräknas vara klar till slutet av 20-talet och är en av flera planerade nedmonteringar av reaktorer i Sverige.

Den enda möjligheten att bevara byggnaden, som Länsstyrelsen ser det, är att staten tar över och gör den till ett statligt byggnadsminne.

Men varför ska man inte följa lagen i det här fallet? Det handlar ju om en plats som skulle kunna vara skadlig.

– Nu har de gjort mätningar och säger att det är en låg strålning. Sedan kan jag inte bedöma vad det innebär. Det är därför jag också tycker att det är viktigt att staten tittar på det här, för det kan vara så att det trots det kulturhistoriska värdet inte går att rädda, säger Louise Schlyter på Länsstyrelsen.

Kulturdepartementet har ännu inte tagit ställning i frågan, som bereds på regeringskansliet.