Björnungar stannar hos sin mamma längre tid än förut
Fler björnhonor i Sverige tar hand om sina ungar under en mycket längre tidsperiod än för ett par decennier sedan, enligt forskning som baseras på uppgifter från det Skandinaviska björnprojektet.
Det har blivit vanligare att björnungarna stannar hos sin mamma i cirka 2,5 år istället för 1,5.
Troligtvis beror det här på björnjakten som har ökat under samma tid.
Honor med ungar har nämligen större chans överleva jakten.
Det här kan få konsekvenser för björnstammen enligt Andreas Zedrosser som själv jobbar med det Skandinaviska björnprojektet och med biologisk statistik vid Högskolan i sydöstra Norge.
– Det kommer nog på sikt att bromsa björnstammens tillväxt, säger han.
Han förklarar att det egentligen borde vara bra för en björnhona som vill sprida sina gener vidare att få ungar så ofta som möjligt. Men i Sverige har det blivit en säkrare strategi att ta hand om ungarna under en längre tid, och på så sätt öka sina överlevnadschanser.
Björnhonor får nämligen inte nya ungar förrän de äldre syskonen har flyttat ifrån sin mamma, och så länge björnhonan har hand om ungar får hon inte skjutas.
Att den här mer långvariga mammastrategin blivit allt vanligare syns nu i resultaten från drygt 20 års uppgifter från det Skandinaviska björnprojektet. De björnar forskarna har tittat på har funnits i Dalarna och Gävleborg.
Men med tanke på att målet för den svenska björnförvaltningen numera handlar om att stabilisera stammen istället för att låta den växa kommer det här förmodligen inte att spela så stor roll just nu, säger Andreas Zedrosser.
– Jag vet inte om jag vill gå så långt att jag säger att vi ska förändra jaktsystemet. Det fungerar jättebra som det är, säger han.
– Men det är viktigt att man i framtiden vet hur vi kan påverka björnstammen om vi till exempel plötsligt förändrar förvaltningsstrategi.
Referens: Joanie Van de Walle et al. Hunting regulation favors slow life histories in a large carnivore. Nature Communications 27 mars 2018. DOI: 10.1038/s41467-018-03506-3
