Ungerns mediesituation inför valet
- Nästa söndag går Ungern till val. Premiärminister Viktor Orbán hoppas få bilda regering en tredje mandatperiod.
- En skillnad jämfört med förra valet är vilka som har kontroll över landets medier. Den senaste tiden har affärsmän som står regeringspartiet nära köpt upp flera stora medier och förändrat inriktningen så att medierna nu rapporterar mer regeringsvänligt.
– Vissa saker tror jag på, andra inte. Jag kan inte avgöra vad som är sanning, säger Margit när jag stoppar henne på Andrássyboulevarden, en paradgata i Budapest som kantas av pampiga byggnader i nyrenässansstil. Gatan är sedan 2002 ett världskulturarv.
Margit berättar att hon konsumerar ett brett urval av medier; flera tv-kanaler, tidningar och tidskrifter. Jag frågar om hon tycker att valbevakningen ger svar på de frågor hon har.
– Nu inför valet rapporterar de om sådant som folket vill ha, men efter valdagen är det som om vi folket slutar existera, säger Margit som gärna ser att premiärminister Viktor Orbáns Fidesz får förnyat förtroende eftersom hon tycker att regeringens ekonomiska politik är bra.
Anna som är ute på barnvagnspromenad tar också del av flera olika medier, men tror inte heller hon på det hon läser eller ser på tv.
– Vi vet ju vem som äger vilka medier och att det som presenteras är deras sanning eller en del av deras marknadsföring, säger Anna som förut röstat på Fidesz men nu inte har förtroende för något av de existerande partierna.
Eva Bognar är sociolog och forskar på mediefrågor på ett institut som är kopplat till CEU, centraleuropeiska universitetet i Budapest.
Eva Bognar talar om ett erövrat medielandskap; erövrat på så sätt att de flesta kanaler för fram regeringens version av det som händer men även regeringens fakta och ibland, säger hon, också rent falska nyheter.
Efter att Fidesz bildade regering 2010 föreslog man och drev igenom en ny medielag som kritiserades av bland andra EU-kommission. Efter valet 2014 har personer som anses vara allierade med regeringen köpt flera medier; däribland den andra största kommersiella tv-kanalen TV2. Landsbygdspressen har regeringen också numera kontroll över, säger Eva Bognar och tar upp ett exempel på en kritisk medieröst som tystnat.
Ungerns största dagstidning Nepszabadsag som 2014 köptes av bolaget Mediaworks vars ägare är nära vän till premiärminister Viktor Orbán. Två år senare lades den ner pga olönsamhet enligt Mediaworks. Tidningen hade kort före nedläggningen rapporterat om korruption bland högt uppsatta tjänstemän.
Men det är inte bara regeringen som försöker påverka innehållet i medierna. Oppositionen gör samma sak. Till exempel så har konflikten mellan Viktor Orbán och en av hans tidigare vänner lett till att medier som tidigare rapporterade regeringsvänligt nu är kritiska, säger Eva Bognar och trycker på en viktig aspekt.
– Yttrandefriheten finns kvar i Ungern. Du kan säga och skriva vad du vill men det har blivit svårt att nå ut till publiken med information och nyheter, säger hon.
Det innebär att mediekonsumenten själv måste vara mer aktiv för att få reda på vad som verkligen händer i Ungern för annars riskerar man att gå miste om viktig samhällsinformation anser Eva Bognar som är oroad över informationsflödet utanför de stora städerna. På landsbygden är det fler som bara ser på de stora tv-kanalerna och läser en tidning och därmed inte får ta del av till exempel oppositionens argument menar hon.
Här hade det varit passande med en intervju med någon som företräder de medier som anses var regeringsvänliga, men tyvärr är det ingen som velat ställa upp. Det visar sig att inte heller ungerska journalister som vill ställa kritiska frågor får intervjuer med regeringen och dess företrädare.
– De ser journalistiska initiativ som en attack och det gör vårt arbete mycket svårt, men de gör så här för att de vill visa väljarna att kritisk journalistisk är en politisk handling, säger Daniel Rényi som arbetar på sajten 444.hu som inte är kopplat till något parti. Han rapporterar särskilt om mediefrågor.
Rent praktiskt så innebär det att kritiska journalister inte får tillgång till information, men strategin får även ekonomiska konsekvenser säger han.
– Ungern är en liten marknad och regeringen kan påverka mycket genom annonser som nu går till företag som stödjer deras politik, säger Daniel Rényi.
