Juristerna, brotten och den svarta listan

Här kan du läsa hela programmet "Juristerna, brotten och den svarta listan". Klicka här om du hellre vill lyssna på programmet.

Den som söker skydd i Sverige kan få ett offentligt biträde. En juridiskt kunnig person som ska vara ett stöd under asylprocessen. Det är ett svårt uppdrag där människors liv och framtid kan stå på spel.

För några veckor berättade Kaliber om biträden som slarvat med sina klienters ärenden, så att de fått utvisningsbeslut utan att få sin sak prövad i domstol.

Men som trots det har fått jobba vidare som om ingenting har hänt.

I dag fortsätter vi vår granskning av asyljuristerna.

Det är Migrationsverket som ska se till att det är lämpliga personer som får de här uppdragen.

Men hur väl fungerar Migrationsverkets kontroller? Och hur kriminellt belastad kan man vara om man ska jobba med juridik på uppdrag av en svensk myndighet?

Mannen vi söker jobbar som offentligt biträde åt Migrationsverket, och han är mycket tydlig.

– Hej, jag heter Johanna Hövenmark och jobbar för programmet Kaliber. Jag vill ställa frågor om din verksamhet.

Han har absolut inte några planer på att vara med i ett reportage.

– Det gynnar inte min verksamhet på något sätt att vara med i media. Om det är så då får ni inkomma med ett avtalsförslag i så fall annars så finns det andra aktörer att ringa upp.

När det här samtalet är över så får vi inte prata mer med företagaren, som kallat sig chefsjurist och driver en juridikfirma. 67 asylsökande personer har fått offentliga biträden från hans bolag.

– Men vi, vi granskar din verksamhet nu och då vill vi ge dig chansen att berätta om den.

– Ja då får ni mer än gärna fortsätta granska den, jag önskar er lycka till, ha en trevlig dag.

Han har jobbat med lite av varje, nu är han alltså i juristbranschen, och har fått betalt nära 800 000 kronor från Migrationsverket. Men han vill inte svara på några frågor om sin verksamhet.

– Jag säger nej nu är jag uppe i 28 gånger i det här samtalet. Kan du respektera att jag säger nej?

– Ja, då avslutar vi nu.

– Tusen tack.

- Tack, hej.   

Samtalet är slut, men det här är bara början på vår undersökning.

Migrationsverket vill ha offentliga biträden som ”är lämpliga för uppdraget” och ger de asylsökande ”bästa möjliga rättsliga bistånd”. Men hur väl fungerar Migrationsverkets kontroller av de som ska hjälpa människor igenom asylprocessen?

Den som söker asyl i Sverige och behöver juridiskt stöd ska få ett offentligt biträde. Någon som bevakar flyktingars rättigheter. De asylsökande kan själva välja en person som dom vill ha som biträde, men det vanliga är att biträdet utses av Migrationsverket.

Hur som helst ska Migrationsverket alltid kontrollera att biträdet är lämpligt för uppdraget.

Hösten 2015. Rekordmånga flyktingar söker sig till Sverige.

Asylsökande som behövde få offentliga biträden. Och det här har gjort att efterfrågan på jurister ökat kraftigt. I fjol lade Migrationsverkets mer pengar än någonsin på offentliga biträden, då kostade de 806 miljoner kronor. Lägger man till Domstolsverkets kostnader så slutar notan för staten på ungefär en miljard.

Biträdena jobbar på allt från kända advokatbyråer till små juristbyråer, och de finns över hela Sverige.

– Att man har ett offentligt biträde, det är ju en väldigt viktig del för att den asylsökande ska få ett stöd under hela processen. Det är ju därför man har ett offentligt biträde.

Veronika Lindstrand Kant är biträdande operativ chef på Migrationsverket, och hon säger att verket i fjol skärpte kraven på de biträden som myndigheten själv väljer ut åt asylsökande personer.

– Vi kräver till exempel att man ska vara advokat, och är man inte advokat så kräver vi att man är biträdande jurist med tingsmeritering eller att man har ett års erfarenhet av att hantera utlänningsärenden eller utlänningsmål. Man kan också vara jur. kand. och då vill vi att man ska ha två års erfarenhet av att hantera utlänningsärenden.

Och Migrationsverket har också andra krav på den som vill företräda asylsökande.

– Vi vill ju inte ha personer som är misstänkta för brott eller som är dömda för brott, alltså det är ju inga personer som Migrationsverket vill ha som offentliga biträden”.

”Men från och med i dag upprättas alltså en lista över ombud som inte längre ska få biträda dom asylsökande. Någon praxis för exakt vad som kommer hamna på den svarta listan är ännu inte klart.”

Så här lät det i Ekot för tio år sedan. Då hade Migrationsverket börjat föra upp olämpliga biträden på en lista, och stoppa dem från att företräda asylsökande.

Men den listan fick tung kritik, bland annat från Justitieombudsmannen, och avskaffades till slut.

Så i dag har Migrationsverket inget övergripande system för att ha koll på de biträden som inte är seriösa, som slarvar, eller som inte är lämpliga.

Mannen som inte vill prata med oss är ett av alla offentliga biträden som jobbar åt Migrationsverket. Han fick sin första klient i november 2016.

På juridikfirmans Facebooksida står det under en period ”advokat”, men företagaren är inte med i Sveriges advokatsamfund – något som krävs för att få kalla sig advokat. Han har inte heller någon juristexamen från något universitet, utan har läst några enstaka fristående juridikkurser.

Men mannen anlitas alltså av Migrationsverket, för att företräda asylsökande. Och längre ner på Facebooksidan finns det foton när han är på ett möte med en familj. Några kvinnor sitter utanför ett rött hus med vita knutar. En flicka håller i en ask med pusselbitar.

Där står också att bolaget är specialiserade på Migrationsrätt, och att man välkomnar fler in i familjen.

Tre av den här företagarens tidigare bolag har gått i konkurs, och i turerna runt konkurserna finns det uppgifter som sticker ut. En bokföring som försvunnit, som företagaren menar har blivit stulen. En revisor som säger att hans namnteckning blivit förfalskad.

Det är inte bara vi som fått upp ögonen för den här företagaren.

Samtidigt som vi undersöker hans juridikfirma, som uppger sig ha kontor på flera ställen i Sverige, så publicerar Dalarnas Tidningar en granskning om hur han tagit sig in i asylbranschen.

Reportern bakom granskningen avslöjar bland annat att företagaren gjort egna studieintyg åt sina medarbetare. I intygen står det att han hållit i kurser i bland annat migrationsrätt, och att han själv har varit examinator och satt betyg. De intygen har sen skickats till Migrationsverket för att styrka den juridiska kompetensen hos företagets medarbetare.

Det visar sig också att företagaren är dömd – för misshandel. Och att han nu utreds för grovt bedrägeri.  Han nekar till brott, enligt åklagaren, som tror att utredningen ska vara klar någon gång i vår.

Allt det här väcker nya frågor så vi skickar ett brev med posten till företagaren och ber honom kontakta oss.

En person som är dömd för brott, och som saknar juristexamen, men som anlitats många gånger av Migrationsverket för att företräda asylsökande.

Vi bestämmer oss för att undersöka alla offentliga biträden, och ber om att få en förteckning från Migrationsverket.

Det ska visa sig att den här företagaren inte är ensam om att ha varit intressant för polis och åklagare.

Hej Sebastian Wejedal, hör du mig?

– Jag hör dig.

Sebastian Wejedal är doktor i juridik vid Göteborgs universitet och expert på processrätt. Han sitter i en radiostudio med en bunt papper framför sig. Vi har bett honom att läsa några av företagarens texter i asylärenden. Det handlar om inlagor där företagaren ska använda sina juridiska kunskaper för att förklara varför hans klienter ska få stanna i Sverige.

– De avviker väldigt mycket från de inlagor jag är van att läsa, på många olika sätt man väl säga. De håller inte samma kvalitet som man är van vid.

Företagaren refererar till exempel på flera ställen till ”utlämningslagen”. Men den lag han menar är utlänningslagen. Sebastian Wejedal tycker att det är uppenbart att den här personen saknar grundläggande kunskaper i juridik. Han säger att om en förstaårsstudent i juridik hade skrivit så här, så hade det blivit underkänt.

– Det märks på många olika sätt, i både små detaljer som att man pratar om Migrationsverkets beslut som domar vilket är uppenbart för alla att Migrationsverket är ingen domstol och kan inte meddela domar till att man åberopar rättsfall som egentligen talar emot ens egen position men missförstår dem och använder dem som argument för motsatsen till det som de betyder.

Företagaren tvistar om ersättning med Migrationsverket, och anklagar handläggare på verket för tjänstefel, när han tycker att han fått för lite betalt. Vid ett tillfälle begär han att få nästan 70 000 kronor. Men Migrationsverket tycker inte att hans arbete är värt mer än 15 000 kronor. De tycker inte att han utfört sitt arbete på ett skickligt sätt, och att han fakturerat för orimligt många timmar.

Dom anspråk om pengar som den här personen gör, är det skäliga nivåer han begär?

– Det är betydligt mycket, mycket mer än vad som är normalt i den här typen av mål och han blir ju också ordentligt prutad på ett sätt som jag aldrig någonsin har sett innan. När man tittar på mer seriösa aktörer så det som kan vara aktuellt är att man prutar kanske någon timme eller två, men här rör det sig 50-60-procentiga prutningar på hela kostnadsräkningen så han överstiger ju med hundratals procent den normala arbetstiden för ett normalärende.

Den person som har skrivit de här inlagorna och hans medarbetare har fått närmare 70 förordnanden från Migrationsverket, vad tänker du om det?

– Jag tycker att det är besvärande eftersom jag inte upplever att man når upp till rimlig kvalitet, sen om det drabbar den asylsökande eller inte. Det kan man inte säga att det blivit en annan utgång med ett mer kvalificerat biträde, så långt vågar jag inte riktigt gå. Migrationsverket skriver ju själva i sina beslut att arbetet har inte utförts med tillräcklig skicklighet och det är därför man sätter ner kostnadsräkningarna så mycket. Att man får nya förordnanden trots att man inte har hanterat tidigare ärenden på ett skickligt sätt kan man ju ifrågasätta tycker jag.

 

Hej, det här är Johanna Hövenmark på Sveriges Radio P1 Kaliber. Jag vill ställa några frågor. Varför ägnar du dig åt migrationsrätt? 

 

– Vi får inte prata med honom …

– Jag har språkpraktik.

… men det fick däremot Abdul när han var under press och ville ha juridisk hjälp. Abdul heter egentligen något annat.

– Så varsågod. Här har vi, nu kan vi göra såhär att vi hänger av oss här och sen tänker jag vi kan sitta där borta i fåtöljerna.

Och med hjälp av en person som tolkar i mobiltelefon kan han berätta om vad som hände.

Abdul säger att han hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, och hade svårt att komma i kontakt med sitt offentliga biträde.

Då fick han höra om företagaren från flera vänner.

– Han säger att det inte bara var ett eller två personer som rekommenderade honom till mig.

Företagaren uppmanade Abdul att skriva under en fullmakt så att han skulle få ta över Abduls fall.

Och det här är inte enda gången som företagaren begärt att få ta över asylsökande personer från andra offentliga biträden. Vi hittar en rad exempel. Av en mejlväxling mellan honom och Migrationsverket framgår det att han begärt att få bli biträde till en asylsökande, som i själva verket inte vill ha honom.

Abdul är lugn och sitter stilla i en fåtölj medan han berättar. Men han blir upprörd när han inser att företagaren saknar juristexamen. Abdul tycker att Migrationsverket borde skydda asylsökande från sådana personer.

– Han kritiserar jätte, jättestarkt mot Migrationsverket. Hur kan Migrationsverket skicka ett namn som ett förslag till för asylsökande? Hur kan de inte bekräfta att han är riktig eller inte?

Vi fortsätter att söka företagaren, och mejlar för att få en intervju om frågorna som uppstått i vår granskning av hans verksamhet. Det kommer inget svar.

Det har kommit ett brev från Migrationsverket, det är listan med namn på de som vill jobba som offentliga biträden. Det rör sig om nära 2500 personer.

Vi börjar gå igenom den, och hittar snart personer som är dömda för brott.

Ett offentligt biträde är dömt för trolöshet mot huvudman. Biträdet har enligt domen varit god man åt en äldre kvinna, och då tagit pengar från kvinnans konto.

Ett annat har dömts för misshandel, olaga hot och ofredande.

Ytterligare ett biträde är dömt för sexuellt ofredande – av tre klienter. I den senaste domen står det att mannen tog en kvinnlig klient på brösten och höll fram en dator som visade porrfilm framför henne. I samband med det här lämnade han Advokatsamfundet.

De utsatta kvinnorna är inte asylsökande. Biträdet har av Migrationsverket bedömts som lämplig och hade hand om elva asylsökande i fjol.

Varför ska han få företräda människor som söker asyl?

– Det får man naturligtvis titta på. Det som du berättar här det låter ju inte som någon person som är lämplig.

Veronica Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket.

– Vi får starta en utredning utifrån den kunskap vi får eller information vi har och sen får vi titta på den och i slutändan handlar det om att Migrationsverkets rättschef fattar ett beslut om att personen inte längre ska finnas på listan för att en sådan person inte ska bli förordnad som offentligt biträde.

Han är dömd två gånger för att ha tafsat på tre klienter. Vad tänker du om det?

– Det är ingen person som jag skulle vilja ha som ett offentligt biträde om jag skulle hamna i en situation där jag behöver ett offentligt biträde. Är det här en person som bedöms olämplig då får vi ju starta vår utredning.

Tillbaka till företagaren med juridikfirman som vi har sökt i flera veckor nu. På hans hemsida står det att företaget har elva kontor på olika håll i landet. Vi åker till en av adresserna.

Det är ett hus med ljusrosa plåtfasad, bakom stängsel. Men firman finns inte längre här. Företaget hyrde ett kontor under en period i fjol, men nu är det tomt.

– Ja, men det är bra. Tack då vet jag. Hej då.

I september förra året beslutade Migrationsverket att verket inte längre på eget initiativ skulle ge fler förordnanden som offentligt biträde åt företagaren och hans medarbetare. Men det innebär inte att företagaren är helt avstängd. Asylsökande kan fortfarande få honom som offentlig biträde, om de själva väljer honom.

Åter till Veronika Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket:

Den här företagaren, tycker ni att han är olämplig?

– Alltså, vi har ett antal ärenden som vi tittar på just nu. Just för att se om de ska tas bort från Migrationsverkets biträdeslista. Det är ju sådana här saker, alltså vi jobbar med det här kontinuerligt. Men vi har ett antal ärenden som vi tittar på just nu.

Gäller det också den här företagaren som jag nämner?

– Jag vet faktiskt inte, som sagt vi har ju fått dom här uppgifterna, och vi har ett antal ärenden på gång.

Vi bad en expert titta på hur den här företagaren skriver sina inlagor. Han tycker att det är besvärande att Migrationsverket fortsätter att anlita honom. Tycker du det?

– Så länge en person finns på våra listor så man kan bli förordnad som offentligt biträde så är det så att återigen, den enskilda handläggaren ska göra en lämplighetsbedömning, när han eller hon förordnar ett offentligt biträde, just i det enskilda fallet. För att en person ska då kunna bedömas som olämplig så måste han eller hon ha den här kunskapen när man gör lämplighetsbedömning. Och har man inte den här informationen, nämen då utgår man ju naturligtvis ifrån att den här personen är lämplig om man bara tittar på vad som finns i Migrationsverkets register.

Men tycker du att det är besvärande?

– Det är klart att det är besvärande. Vi vill ju ha bra kvalitet på våra offentliga biträden. Vi vill ju inte ha liksom personer som är uppenbart olämpliga. Vi vill ju att den asylsökande ska få ett bra stöd under hela asylprocessen.

Det är ju så att han har skickat in intyg till er där han har gjort sig själv till examinator, bland annat i migrationsrätt och själv har han ingen juristexamen från något universitet. Vad tänker du om det?

– Då tänker jag ju såhär att det låter ju absolut inte lämpligt och har vi en sådan information så ska vi ju givetvis titta på om den här personen eller firman eller så, om dom är lämpliga att bli förordnade som offentligt biträde.

Men ni har ju den informationen. Det är ju han som har skickat intygen till er så ni måste ju ha sett dom?

– Jo men det är en liten process eller det är en process. Vi måste göra en utredning med alla fakta i målet och där måste också den här personen yttra sig och sen därefter så kan Migrationsverkets rättschef ta ett beslut.

Det finns nära 2 500 personer i Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden, å det är självklart så att de allra flesta har hållit sig på rätt sida av lagen.

Men vi hittar också personer som begått brott – trots att Migrationsverket säger att man inte vill ha dömda personer som offentliga biträden.

Det rör sig om 52 personer. Vissa är dömda för mindre förseelser som bara leder till böter, som olovlig körning. Men här finns också personer som är dömda för grova brott. En person som i fjol fick företräda nio asylsökande, har dömts till fängelse för grovt bedrägeri och grov förskingring. En annan, som förra året hade 37 asylärenden, har tidigare dömts till sju års fängelse för grovt narkotikabrott i en härva med flera kilo amfetamin.

Personer som antingen redan har anlitats av Migrationsverket, eller kan komma att anlitas framöver för att de finns i systemet.

En av dessa är en högt uppsatt medlem i ett känt gäng som förknippas med grov brottslighet.

Mannen har tidigare dömts till tio års fängelse för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling och har studerat juridik i fängelset.

Han var så sent som i somras fortfarande aktiv i gänget, och är aktuell i en förundersökning, misstänkt för bland annat vapenbrott. Polisen vill knyta honom till en pistol med bortskrapat serienummer. Själv nekar han till brott i polisens förhör.

Mannen har hittills inte varit offentligt biträde åt någon asylsökande person men han kan dyka upp i datorn hos en handläggare på Migrationsverket som ska förordna ett offentligt biträde. 

– Nä men det låter ju inte lämpligt. Men det man ska säga där är att bara för att man finns på Migrationsverkets lista över personer som kan bli aktuella som alltså offentliga biträden så behöver inte det innebära att man faktiskt blir förordnad som offentligt biträde. Det vill jag verkligen poängtera.

Men handläggaren kan inte kontrollera biträdena mot polisens belastningsregister. Det har man inte rätt till, säger Veronika Lindstrand Kant.

– Men självklart är det så att får vi information som talar för att en person inte skulle vara lämplig som offentligt biträde. Ja då ska vi givetvis titta på det, starta en utredning och i slutändan kan det handla om att Migrationsverkets rättschef fattar ett beslut om att den här personen är olämplig och plockas bort från Migrationsverkets lista över offentliga biträden.

Sebastian Wejedal, doktor i processrätt på Göteborgs universitet, påpekar att det finns fler sidor av frågan om brottslighet hos offentliga biträden. Även dömda personer ska kunna få en andra chans.

– Man måste här göra en samlad bedömning. Man kan inte heller brännmärka människor som har avtjänat sitt straff och ska återintegreras i samhället. Men å andra sidan handlar det här om förtroendet för domstolar i grund och botten. Vi kan inte heller ha människor som är kriminella och som för andra människors talan i domstol.

Vi har hittat biträden dömda för grova bedrägerier, våldsbrott, smuggling och grov ekonomisk brottslighet. Ett biträde, som i fjol fick företräda tio asylsökande, har dömts för grovt penningtvättbrott. Och han är fortfarande intressant hos polisen. Han åtalades nu i mars för bedrägeri efter att ha tricksat med streckkoder i ett möbelvaruhus.

– Är det så att man ägnar sig åt kriminalitet nu så att säga så ska man inte samtidigt få offentliga förordnanden. Det tycker jag är direkt olämpligt.

Veronika Lindstrand Kant, igen:

– Vi vill inte ha personer som ägnar sig åt kriminella handlingar, som är misstänkta för brott eller dömda för brottslighet som offentliga biträden men det är som jag sa att får vi den här informationen, då får vi starta en utredning och titta på om personen är lämplig eller olämplig.”

Vi berättade tidigare att Migrationsverket har haft en så kallade svart lista över biträden som bedömts olämpliga. Det var den som fick sådan kritik, och togs bort eftersom den bedömdes vara olaglig. Migrationsverket har efter det tagit upp den här frågan med regeringen, säger Viktoria Lindstrand Kant.

– Jag skulle ju gärna se att vi fick den här möjligheten just det här att kunna registrera kvalitet och kompetens för att kunna sprida informationen om olämpliga biträden till Migrationsverkets handläggare.

Vi står på en snötäckt yta utanför ett blekgult, igenbommat hus i två våningar. Här har företagaren med juridikfirman, han som sen gav sig in i asylbranschen, och som vi har letat efter i flera veckor, tidigare drivit en krogverksamhet.

På krogen som låg här ska företagaren ha begått ännu ett grovt brott, enligt Ekobrottsmyndigheten, som har gjort en flera hundra sidor tjock förundersökning.

– Ja, jag har väckt åtal mot en person för grovt bokföringsbrott.

Marianne Staaf är kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten. Hon har väckt åtal för de misstänkta ekobrotten, där han ska ha låtit bli att bokföra intäkter på 2,8 miljoner kronor.

Företagaren nekar till brott och säger i polisens förhör att en del av bokföringen i bolagen har försvunnit vid inbrott.

Vi har ringt företagaren, vi har mejlat honom och vi har postat ett brev med frågor som vi vill ställa om hans juridikfirma å hans verksamhet i asylbranschen.

Men han vill inte prata med oss.

Vi tittar på hans Facebooksida. I ett inlägg tackar han en av landets migrationsdomstolar för en dag som varit ”kanon”. Han lägger ut en bild på ett flygplan, där solen blänker i plåten. Lite senare, en ny bild, från luften.

Himlen är blå, molnen är under honom och han skriver om hur vackert det är, å att han är på väg mot nya uppdrag, och nya möten.