Auktoriserade tolkar undviker Migrationsverket

4:55 min

Migrationsverket har uppgett brist på auktoriserad tolkar som anledning till att de använder oauktoriserad i åtta av tio asylsamtal. Men många tolkar med rätt kompetens väljer att undvika Migrationsverket.

Magnus Lundh är auktoriserad tolk med speciell kompetens som rättstolk i engelska och spanska. Han har jobbat som tolk på heltid sen 2004 och i början arbetade han för Migrationsverket en hel del men nu försöker han undvika att ta uppdrag där.

– Jag är alltså ganska besviken på dem.

Dels är det arbetsförhållandena som till exempel små rum utan fönster och snålt med reseersättning som gör att tolkar väljer bort Migrationsverket som uppdragsgivare. Men Magnus Lundh säger att han framför allt reagerat på att asylprocessen inte längre känns rättssäker. Många handläggare är dåligt förberedda och behandlar asylsökande olika beroende på hur bra de är på svenska och vilken utbildningsnivå dem har, säger han.

– Folk som inte är så välutbildade och som har svårare att uttrycka sig blir klart sämre behandlade eller mindre trodda.

Kollegan Shawn Thane håller med.

– Man sitter där i utredningssamtalet och märker att handläggaren börjar skriva innan jag börjar tolka. Det är märkligt. Jag tolkar engelska för det mesta och då tror kanske handläggaren att de förstått vad sökanden har sagt men sedan märker man att de verkligen har missförstått när man läser igenom det.

En ny standard för val av tolk infördes av Migrationsverkets kvalitetchef i slutet av 2016. Riktlinjerna visar vid vilken typ av tolk som ska användas vid olika typer av samtal. Vid just asylutredningar bör det användas auktoriserad tolk eller grundutbildad tolk, men det är upp till handläggaren själv att göra avvägningen beroende på det enskilda fallet, står det i riktlinjerna. Något som ordförande för auktorisera tolkar i Sverige , Marwan Kassem, är kritisk till.

– Det tycker jag är mycket märkligt. Hur ska de veta när rättssäkerheten äventyras eller inte.

Men Veronika Lindstrand Kant, chef för den nationella samordningavdelningen på Migrationsverket, säger att de interna riktlinjerna kom till just för att öka andelen auktoriserade tolkar.

– Vi har ju en brist på auktoriserade tolkar så vi måste hushålla med dem. Riktlinjerna är ju till för att säkerställa att vi så långt som det är möjligt använder tolkar med högre kompetens. Det handlar ju också om att de sökande inte ska behöva vänta på sina beslut.