Delvis sant att vårdköerna har fördubblats
Antalet patienter som fått vänta längre än 90 dagar på behandling har mer än fördubblats under mandatperioden. Räknar man alla som väntar på vård, oavsett hur länge de fått vänta, är ökningen 14 procent.
Påstående:
”Ändå har vårdköerna fördubblats”
- Elisabeth Svantesson (M), om utvecklingen under mandatperioden, i Studio Ett i P1, 16 april 2018.
Betyg: Delvis sant
När vårbudgeten presenterades den 16 april hävdade Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson (M), liksom flera andra allianspolitiker, att vårdköerna har fördubblats under mandatperioden.
Elisabeth Svantesson sade det bland annat under riksdagsdebatten och i Studio ett på eftermiddagen.
Vården är en av de viktigaste valfrågorna 2018. Tillgängligheten har länge varit en svaghet i svensk sjukvård och under de senaste åren har köerna vuxit.
För att komma tillrätta med problemet vill alliansen införa en ny kömiljard.
Vad betyder vårdköer?
Så vad menas med att vårdköer har fördubblats? Betyder det att väntetiderna har blivit dubbelt så långa, eller att dubbelt så många står i kö?
Det finns ingen heltäckande statistisk över antalet dagar patienterna i genomsnitt får vänta på vård.
Däremot finns det statistik som visar hur många som står i kö till vård och hur väl landstingen lever upp till vårdgarantin som ingår i Hälso- och sjukvårdslagen.
Enligt vårdgarantin har patienter rätt att komma på besök inom den planerade specialiserade vården (exempelvis ett första möte med cancerläkare) inom 90 dagar och att få påbörjad behandling (exempelvis canceroperation) inom ytterligare 90 dagar efter det att specialisten har fattat beslut om behandling.
SKL, Sveriges kommuner och landsting, samlar in och sammanställer köstatistik från alla landsting på webbplatsen vantetider.se.
Längre än 90 dagar på behandling
Ekot kontaktar Moderaterna för att fråga vad de grundar påståendet om fördubblade vårdköer på. Mattias Hallberg som är politiskt sakkunnig berättar att de har hämtat sina siffror från vantetider.se och SKL.
De har valt att räkna de patienter som fått vänta längre än 90 dagar på behandling och jämfört siffrorna från december 2014 med december 2017.
I december 2014 hade 15 584 patienter väntat över 90 dagar på behandling och i december 2017 hade 33 402 patienter väntat längre än 90 dagar på behandling.
Det motsvarar en ökning med 114 procent, alltså en dryg fördubbling.
Så många patienter har väntat längre än 90 dagar* på...
Vem står i vårdkö?
Men vad menas med vårdkö, är det alla som står i kö för vård eller alla som väntat för länge på vård enligt vårdgarantin?
Harald Grönqvist som är samordnare för Uppföljning av tillgänglighet på SKL säger att de inte brukar använda begreppet vårdköer, de talar istället om väntetider eller väntande.
Men hur skulle du definiera ordet vårdkö?
– Vårdkö är ju egentligen alla som står i kö för att få vård. Men hur många som står i kö säger inget om väntetiderna, det viktiga är om sjukvården klarar av att ta emot dem i tid. Därför är det rimligt att utgå från vårdgarantin och titta på andelen som får vänta längre än 90 dagar. Men då måste man vara tydlig med att det är det man menar med vårdkö.
Är det korrekt att påstå att ”vårdköerna har fördubblats sedan 2014”?
– Nej, man måste lägga till att det som har fördubblats är antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling.
Moderaterna har alltså utgått från vårdgarantins tidsgräns om 90 dagar för behandling när de talar om vårdköer.
Men i vårdgarantin finns alltså även en första tidsgräns som säger att patienter har rätt att få ett förstabesök hos specialist inom 90 dagar.
Harald Grönqvist på SKL menar att man bör räkna in båda grupperna om man ska tala om problem i sjukvården.
– Absolut, båda ingår i vårdgarantin och de som väntar på sitt förstabesök inom den specialiserade vården är ju den största gruppen.
81 procent fler väntar för länge
Om vi då räknar med både gruppen som väntat längre än 90 dagar på förstabesök och de som väntat längre än 90 på dagar på behandling var det 49 578 i december 2014.
I december 2017 hade 89 564 väntat längre på förstabesök eller behandling. Det motsvarar en ökning på 81 procent.
Så många patienter har väntat längre än 90 dagar* på...
Även Mats Granberg, utredare på avdelningen för utvärdering och analys på Socialstyrelsen, menar att båda grupperna bör ingå om man ska utgå från vårdgarantin.
– Alla som står i kö för vård ingår ju egentligen i vårdköerna. Men om man vill prata om problem med vårdköer så bör man även ta med de som väntat i över 90 dagar på att få ett första möte med specialist, säger han.
14 procent fler väntar på vård
Om man istället definierar vårdkö som alla som står i kö för vård, oavsett väntetid, så blir ökningen mindre.
I december 2014 väntade 364 235 patienter antingen på att få komma till första mötet hos en specialist, eller på att påbörja sin behandling.
I december 2017 väntade 416 716 patienter på förstabesök hos specialist eller behandling.
Det motsvarar en ökning på 14 procent. Man kan alltså säga att vårdköerna har ökat med 14 procent under mandatperioden.
Men då ingår både patienter som väntat i en vecka och patienter som väntat i ett år.
Det totala antalet patienter som väntade på...
Stora skillnader i landet
Väntetiderna skiljer sig mycket åt beroende på vilka vårdtyper och vilka landsting man tittar på.
40 procent av patienterna i Jämtland och Härjedalen får vänta i över tre månader på att träffa en specialistläkare, medan bara 6,5 procent av stockholmarna måste vänta så länge.
Tre procent av landets cancerpatienter får vänta längre än 90 dagar på ett första möte med cancerläkare medan 60 procent av allergipatienterna får vänta så länge på ett första besök hos specialist.
Slutsats - delvis sant
Det stämmer att vårdköerna har fördubblats, om man med vårdköer endast menar antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling, vilket är en av tidsgränserna i vårdgarantin.
Om man utgår från vårdgarantins gränser bör man även räkna med de som väntat över 90 dagar på förstabesöket hos specialist, enligt de experter vi talat med.
Ökningen av vårdköerna blir då 81 procent.
Om man med vårdköer istället menar alla som står i kö till vård, oavsett hur länge de väntat, så blir ökningen 14 procent under mandatperioden.
Moderaternas kommentar
Ekot låter Moderaternas presstjänst läsa faktakollen och frågar den socialpolitiska talespersonen Camilla Waltersson Grönvall hur det kommer det sig att de inte preciserade ordet vårdköer.
– Det gör vi beroende på sammanhang. Handlar det om patienter som exempelvis behöver operera en höftled är det vårdköerna inom specialistvården det rör sig om. Handlar det om barn och unga som lider av psykisk ohälsa och väntar på hjälp brukar vi definiera det som att det handlar om köerna till BUP, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Varför har ni inte har räknat in personer som väntat längre än 90 dagar på förstabesök när ni talar om vårdköer?
– När vi pratar om fördubblade vårdköer avser vi i första hand patientens lagstadgade rätt, enligt vårdgarantin, att få sin operation/behandling inom den maximala tidsgränsen om 90 dagar. Det är helt centralt att mäta utifrån den maximala tidsgräns som utlovats i lagstiftningen. Vård ska ges efter behov. Detta är grundparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen. Att få vänta på vård är därför inte orimligt. Den med störst behov av vård ska få vård först. Det som däremot är orimligt är att inte få den vård man har rätt till inom den lagstadgade garantins utlovade maximala tidsgränser, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Om siffrorna
Moderaterna har jämfört statistisk från december 2014 och december 2017. Ekot har därför använt samma mätperioder.
Enligt vårdgarantin har man även rätt att komma i kontakt med vårdcentral samma dag och att träffa läkare på vårdcentral inom en vecka.
Vi har valt att inte räkna in de tiderna i vårdköerna, dels för att det handlar om korta väntetider och dels för att de siffrorna bara mäts fyra veckor per år och därför är osäkra.
Dessutom ingår de första tidsgränserna inte i kömiljarden. Från och med första januari 2019 kommer SKL börja mäta alla väntetider, även till vårdcentral.
De patienter som själva valt att avstå från erbjuden tid inom vårdgarantins gränser ingår inte när måluppfyllelsen räknas ut.
I december 2017 hade tre till fyra procent av patienterna avstått från erbjuden tid.
* enligt vårdgarantin
