Stor katastrofövning visar brister

2:05 min

Efter att den största katastrofövningen i Sverige i modern tid genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i mitten av april visar den första utvärderingar på flera svagheter.

Det behövs förbättringar både när det gäller material och kommunikation för att sjukvården ska klara belastningen vid en katastrof eller terrorattack.

– Vi behöver se till att vi har en lagerhållning och att utrustning är på rätt plaster. Vi behöver också se över vilka system vi ska ha för att kommunicera med varandra, säger Hans Lönnroth, som är områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg.

Det var mycket trovärdiga scener som utspelade sig på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg under den stora katastrofövningen som gjordes i mitten av april i samarbete med försvaret.

Scenariot var en terrorattack och på bara några timmar kom 100 patienter till akutintaget.

Övningsledningen kan konstatera att engångsmaterial och bårar tog slut, att annan utrustning visserligen fanns på sjukhuset, men på fel plats. Det gick heller inte att förlita sig på digital eller mobil kommunikation.  

– Vi hade löpare som fick springa mellan staben och akuten och skaffa sig en överblick och sedan meddela uppåt och nedåt på sjukhuset, säger Hans Lönnroth.

Övningen handlade om att stresstesta Sveriges största akutsjukhus i en krissituation. Sjukhuset klarade akutfasen bra, men det behövs mer noggranna utvärderingar i ett längre perspektiv enligt Hans Lönnroth.

– En kortvarig allvarlig händelse kan vi hantera. Däremot kan vi fråga oss vad som händer efter några dagar?

– Vad som händer när man fått in många skadade som blockerar all intensivvård, och man sedan har svårt att ta hand om ytterligare patienter om det kommer en våg till, säger Hans Lönnroth på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg.