Privata donationer till forskning ökar

2:26 min

Allt mer pengar som går till svensk medicinsk forskning kommer från privata organisationer som drivs utan vinst. Förklaringen tros vara att allt fler privatpersoner idag engagerar sig för att starta insamlingar.

De senaste åren har finansieringen till medicinsk forskning på svenska universitet ökat och störst ökning står privata icke-vinstdrivande organisationer för.

Det handlar om insamlingsorganisationer som till exempel Cancerfonden och Hjärnfonden, stiftelser som bland annat Wallenbergstiftelsen och patientorganisationer som till exempel Neuroförbundet.

ALS-sjuka Sebastian Penner har startat en pengainsamling tillsammans med sin fru för att stödja forskning om nervsjukdomen. 

– Det finns väldigt många människor som jobbar för att samla in pengar till forskning och för mig är det hoppfullt. 

Enligt senast tillgänglig statistik från Vetenskapsrådet och Statistiska centralbyrån ökade den här typen av organisationer sina donationer till medicinsk forskning med 33 procent mellan 2011-2015, medan medel från den offentliga sektorn ökade med 14 procent.

I dag står de för en sjättedel av den totala finansieringen till medicinsk forskning.

– Den offentliga sektorn behåller sin plats som den absolut största finansiären men de privata initiativen har ökat sin andel av den totala delen av finansieringen inom medicin och hälsa, säger Jonas Gurell är analytiker på Vetenskapsrådet.

Enligt Jonas Gurell går det inte utläsa vad den här ökningen beror på. Men enligt Kristina Sparreljung, Vice ordförande på branschorganisationen Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, och Generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden, privatpersoners ökade engagemang vara en förklaring. 

– Det är väldigt tydligt bland organisationer att det enskilda engagemanget när man startar en egen insamling - antingen att ge till en organisation eller ett specifikt ändamål - ökar bland privatpersoner.