En nötodling tar form i Skräddaröd
Från beteshage till skogsträdgård. Jona Elfdahl håller på att skapa en nötodling på Österlen.
Klimatet på Österlen lämpar sig väl för nötodling, på samma vis som för fruktodling, berättar Jona Elfdahl, som driver provodllingen med nötträd på sin mark mellan Östra Vemmerlöv och Rörum.
Det ska vara lite uppblandat, som en blandskog.
Bland annat valnöt, äkta kastanj, mandel, hassel och koreansk brödtall ska här tillsammans med fruktträd med tiden bilda en skogsträdgård.
- Det ska vara lite uppblandat, som en blandskog, säger Jona Elfdahl.
Tillsammans med sina medhjälpare planterar han denna dag träd i en av de kuperade gamla hagarna, där hästar tidigare har gått. Än så länge är de små pinnar som sticker upp. Vi stannar till vid en av dem.
- Det är en liten äkta kastanj, som är alldeles nyplanterad och nyympad. Jag har täckt marken med kartong och sedan grenar uppepå, så det ser ut lite som en rishög - en av många.
Om sådär fem år räknar Jona Elfdahl att nötträden ska kunna börja ge skörd.
Att odla nötter är viktigt, både här i Sverige och globalt, anser Jona Elfdahl, som förespråkar vikten av träd i jordbruket, bland annat för att minska risken för erosion. När nötträdet väl är planterat ger det skörd under många många år, utan att behöva beskäras, gödslas eller besprutas, menar han.
- Man behöver beskäras alldeles i början, så det blir rätt form på trädet, men sedan kan man bara njuta i 800 år, säger han.
Ett mål är att få till ett fungerande ekosystem, som ska hjälpa till att hålla ordning på eventuella skadedjur.
- Så att det finns insektsbank som tar hand om det. Om det kommer någon insekt som äter på träden, så finns det alltid något annat som är där och äter på den, som det fungerar i en levande fungerande natur.
Det är en provodling, som görs som ett Leaderprojekt. Jona Elfdahl hoppas att hans erfarenheter sedan ska komma andra till del, så att kommersiella nötodlingar i större skala kanske kan startas på andra håll.
- Det är 3 hektar som jag planterar, det kanske blir 300-400 träd, ungerfär.
En viktig del är att den gräsbevuxna betes- och åkermarken som träden planteras i med åren omvandlas till skogsmark. En process som i naturen tar lång tid, och där svampmycel spelar en viktig roll, berättar Jona Elfdahl.
- Alla träd arbetar tillsammans med svampmycel, och för att en svamp ska trivas måste det vara väldigt fukthållande och fluffigt. Det får absolut inte vara öppen jord, så jag vill ju få till så att det är massvis med träd som fäller löv, så det blir en fungerande skogsmiljö.
Den här processen försöker Jona Elfdahl snabba på, genom att plantera in till exempel hassel, björk och hallon och på så vis efterlikna naturens succession.
- Och så tar jag alltid lite jord från ett etablerat stort träd, och lägger in under det nya trädet, så att rätt svampar finns med från början.
