Bivargen – vinnare när sandmarker återskapas

1:46 min

Nu avslutas Sand Life – ett EU-projekt som gått ut på att restaurera artrika sandmarker i södra Sverige.

Sand Life har pågått sedan 2012 i Skåne, Halland och på Öland, och idag inleds avslutningskonferensen i Kristianstad.

Framför allt vildbina, som vi har inventerat noga, svarar snabbt och kommer ofta i stor mängd till de här öppnade sandytorna som vi har gjort.

Trots att det ännu inte gått så lång tid sedan åtgärderna gjorts, går det att se en del positiva effekter, enligt Pål Axel Olsson, professor i växtekologi vid Lunds universitet, som jobbat med inventeringen i Sand Life.

- Många rätt växter har kommit in, till exempel backtimjan som blommar och ger mycket nektar till många insekter.

- Och just insekterna svarar ofta väldigt snabbt, steklarna, framför allt vildbina som vi har inventerat noga, de har svarar snabbt och kommer ofta i stor mängd till de här öppnade sandytorna som vi har gjort, säger han.

Bivargen, en sällsynt rovstekel, är en av arterna som gynnats av åtgärderna inom Sand Life. Liksom fältpiplärkan, som verkar ha brutit sin negativa trend, delvis på grund av åtgärder som gjorts inom Sandlife, berättar Pål Axel Olsson. 

- Så vi ser många positiva effekter, vi förväntar oss att det kommer att hända mycket framöver också, men det ser väldigt lovande ut.

Då ser man det här sambandet mellan alltihop - växterna är där, steklarna är där, man hör fåglarna i bakgrunden.

Erik Borgström vid Lunds universitet har varit med och inventerat och sammanställt arter under projektet. En av de saker som fascinerat honom är nyttan av just sand, hur växterna vandrar in och bildar en mosaik i landskapet - vit sandnejlika, gul hedblomster, blåmunka - och hur insekterna som hör ihop med dem sedan kommer.

- Det ser lite sterilt ut i början, men efterhand har man sett hur fler växter kommit in, och förstått mosaiken i landskapet, säger Erik Borgström.

 - Då ser man det här sambandet mellan alltihop. Växterna är där, steklarna är där, man hör fåglarna i bakgrunden - den här helheltskänslan och att den kan finnas just i sandmarker. 

Det är i sandiga men igenväxta Natura 2000-områden, i Skåne på 16 platser, som åtgärderna satts in. Budgeten har varit på 7,8 miljoner euro, och det har bland annat handlat om att skapa gläntor i tät skog med bergtall, röja bort vresros, öppna upp sandblottor och lyfta upp kalkhaltig sand, Allt för att gynna växter och organismer som gillar just varm sand. 

De senaste hundra åren har flera av de sandlevande arterna fått det allt svårare. Sandmarkerna har minskat drastiskt, enligt länsstyrelsen Skåne, bland annat på grund av exploatering, och för att bergtall och vresros brett ut sig. Dessa arter planterades en gång för att hindra sandflykt, men Pål Axel Olsson skulle gärna se att ett annat trädslag, eken, istället återkom i dynlandskapen.

 - Det som fanns för många hundra år sedan, innan vi röjde ner och öppnade upp och fick problem med sanddrift, säger han.

Det är länsstyrelserna i Skåne, Halland och Kalmar som samarbetat i projektet, tillsammans med Kristianstads vattenrike och Lunds universitet. Budgeten har varit på 7,8 miljarder euro, och så här långt har det bland annat röjts i 465 hektar skog och på 38 hektar har vresros tagits bort. Stort fokus har också varit på att projektet ska göra områdena mer tillgängliga för allmänheten, och på information. 

När Sand Life drog igång blev det omdebatterat, bland annat i Vitemölla, när träd skulle tas bort, något som blev en lärdom för fortsättningen i projektet, berättar projektledaren Gabrielle Rosquist.

Nu avslutas alltså projektet, men åtgärderna som gjorts kommer sedan att underhållas.

 - I vissa fall är det betesdjur, det kan vara en skötsel med regelbundna bränningar eller mindre markstörningar som upprätthåller de här systemen, så det planeras i slutet här nu, säger Pål Axel Olsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-------