Experter i möte om negativa utsläpp

2:14 min

Tekniken finns för att fånga in koldioxid av klimatskäl. Det är dock brist på ekonomiska incitament att satsa.

I Göteborg hålls nu den första internationella konferensen om "negativa koldioxidutsläpp".

Negativa utsläpp kan man få bland annat genom att använda växters förmåga att suga upp koldioxid ur luften.

Sedan fångar man upp koldioxiden vid förbränning så att den inte kommer ut i atmosfären igen.

Det räcker inte att snabbt sluta med koldioxidutsläppen! Vi måste också börja ta bort koldioxid ur atmosfären, säger professor Anders Lyngfelt på Chalmers, som är initiativtagare till International conference on negative CO2 emissions.

– Vi kan inte lämna detta till våra barnbarn. Vi måste göra det själva, och börja göra det nu.

Chalmersprofessorn menar att vi rent tekniskt redan kan skapa negativa koldioxidutsläpp, till exempel genom att fånga upp klimatgaserna vid fossila kraftverk.

Vi har tekniken redan, den används vid storskaliga anläggningar på ett flertal ställen i världen. Det låter inte mycket med 0,1 procent, men det är faktiskt väldigt mycket. 30 miljoner ton (koldioxid) fångas in och lagras i dag, säger Anders Lyngfelt till Ekot.

– Tekniken finns, men det som saknas är incitamentet, alltså drivkrafterna. Företag behöver tjäna pengar, och det kostar inget att släppa ut koldioxiden. Det är alltså mycket billigare att släppa ut koldioxiden än att fånga in den. Det är därför vi inte gör det.

Det är lätt att åtgärda, det är bara att sätta en kostnad (på koldioxidutsläpp).

Närmare 300 experter och beslutsfattare från stora delar av världen deltar vid tredagarskonferensen i Göteborg, den första om koldioxidnegativa utsläpp.

Kritiker pratar om att mycket av dagens teknik för att fånga in utsläppt koldioxid är bland annat dyr och energislukande, men Anders Lyngfelt är alltså positiv.

Han förespråkar en infångningsteknik som kallas kemcyklisk förbränning, eller CLC.

Det kan spara både pengar och energi jämfört med de vanligaste formerna för koldioxidinfångning, och Chalmersprofessorn tycker att pilotprojekten har varit lovande.

– Jag tycker att vi har kommit såpass långt i forskningen att det är dags att börja bygga det här i stor skala och visa att det fungerar, säger Anders Lyngfelt.