Fotografer: Marko Säävälä/Henrik Montgomery/TT — Foto: Marko Säävälä/Henrik Montgomery/TT

Helt fel och delvis sant om sjukskrivningar

2:41 min

Publicerat fredag 25 maj 2018 kl 16.32

Camilla Waltersson Grönvall (M) hävdar att vi under nuvarande regering har längre sjukskrivningar än någonsin. Annika Strandhäll (S) hävdar att sjukskrivningarna var högst bland vård- och omsorgspersonal 2014. Vad stämmer i dessa påståenden?

Påståenden:

- När jag tillträdde som socialförsäkringsminister hösten 2014 och tog över efter er hade vi de högsta sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal. Då hade sjukskrivningarna överhuvudtaget ökat med 70 procent.
- Det där är inte sant!
- Det är sant!
- Det är inte sant!
- Det är sant, det kan vi faktakolla!
- Det är inte sant. Under din tid som socialminister har vi längre sjukskrivning än vad vi haft någonsin.
- Nu blir jag helt häpen.

I en debatt om sjukvårdspolitiken i Studio ett den 8 maj 2018, 17.30 minuter in i debatten.

Sammanfattning

När socialminister Annika Strandhäll påstår att sjukskrivningarna hade ökat när hon tillträdde så väljer hon att jämföra med januari 2010 då sjukskrivningarna låg på rekordlåga nivåer på grund av hårdare sjukskrivningsregler. Om hon istället hade jämfört med när alliansen kom till makten 2006 hade hon fått tala om sjunkande sjukskrivningar.

Det stämmer att vård- och omsorgspersonal hade högre sjukskrivningar än andra yrkesgrupper hösten 2014. Men det var inte unikt för den tidpunkten, det gällde även tidigare och det gäller idag.

När moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall hävdar att sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal under den nuvarande mandatperioden är längre än någonsin så stämmer det inte. Exempelvis var de längre i slutet av åttiotalet och i början av tjugohundratalet.

Bakgrund

Sjukvården är den viktigaste valfrågan för väljarna inför höstens val. En av de största utmaningarna i svensk sjukvård är stängda vårdplatser på grund av personalbrist. Många anställda lämnar sjukhusen på grund av hög press och dålig arbetsmiljö.

I debatten i Studio ett den 8 maj diskuterades vad de olika partierna vill göra för att förbättra arbetsmiljön och få personalen att stanna kvar i vården. I det sammanhanget uppstod en ordväxling om sjukskrivningar bland vård- och omsorgspersonal under olika tidpunkter.

Utan förklaringar var det omöjligt för radiolyssnarna att förstå vad debattörerna syftade på. Vi går igenom påståendena i ordning:

Annika Strandhälls påstående

”När jag tillträdde som socialförsäkringsminister hösten 2014 hade vi de högsta sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal.”

Betyg: Delvis sant

Påståendet går att tolka på minst två sätt, antingen som att sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal var som högst 2014, eller som att sjukskrivningarna var högst bland vård- och omsorgspersonal jämfört med andra yrkeskategorier 2014.

Enligt den första tolkningen är påståendet helt felaktigt, sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal var t.ex. högre 2004 än 2014, enligt Försäkringskassan.

När vi kontaktar regeringens presstjänst och ber om källor till påståendet får vi veta att Strandhäll avsåg den andra tolkningen, att bland alla yrkesgrupper så hade vård- och omsorgspersonal de högsta sjukskrivningarna 2014.

Källor de hänvisar till är SCB:s statistik för andelen sjukfrånvarande i olika sektorer som visar att anställda i kommuner och landsting hade högre sjukskrivningar än anställda i andra sektorer 2014.

Det stämmer att det var i denna grupp som sjukskrivningarna var högst 2014, men sjukfrånvaron har varit högst i den gruppen under många år, både för och under alliansens tid vid makten och under den tid Strandhäll suttit i regering. Påståendet säger alltså ingenting om regeringens eller alliansens politik. Det är oklart vad Annika Strandhäll vill ha sagt med att det såg ut på det sättet just hösten 2014.

Hon kunde lika gärna ha sagt att sjukskrivningarna är högst i denna grupp idag, eller för tio år sedan, det hade varit lika sant.

Det är också tveksamt att beskriva samtliga anställda i kommuner och landsting som ”vård- och omsorgspersonal”. Bland anställda i kommuner och landsting ingår också yrkesgrupper som lärare, administratörer, busschaufförer, ingenjörer, med flera.
Försäkringskassan klassificerar ”vård- och omsorgspersonal” som följande yrken som endast kräver gymnasieutbildning: barnskötare, undersköterska, sjukvårdsbiträde, vårdbiträde, personlig assistent, skötare, vårdare och tandsköterska, med flera.

Dit räknas alltså inte läkare och sjuksköterskor, den grupp som oftast diskuteras när det handlar om personalbrist på sjukhusen.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, brukar definiera ”vård- och omsorgspersonal” som de som arbetar inom den kommunala vården och omsorgen.

”Då hade sjukskrivningarna överhuvudtaget ökat med 70 procent” – Annika Strandhäll

När Strandhäll sedan säger att sjukskrivningarna överhuvudtaget hade ökat med 70 procent hösten 2014 skulle man kunna tolka det som att hon fortfarande talar om vård- och omsorgspersonal, men enligt hennes pressekreterare talar hon nu om hela befolkningen.

I debatten i Studio ett anger hon inte mellan vilka tidpunkter sjukskrivningarna skulle ha ökat med 70 procent, men när Ekot frågar får vi veta att hon jämför sjukskrivningarna september 2014 med januari 2010, och att hon använder sig av Försäkringskassans statistik över antalet sjukfall sista dagen i månaden 1998-2017.

Just i januari 2010 låg antalet pågående sjukfall per månad på en rekordlåg nivå, då hade endast strax över 91 000 personer sjukpenning, rehabiliteringspenning eller arbetsskadesjukpenning.

Sedan steg antalet snabbt fram till september 2014 då över 161 000 personer tog emot dessa ersättningar. Det motsvarar en ökning på 77 procent.

Frågan är varför Annika Strandhäll väljer att jämföra med just januari 2010. Om hon vill säga något om alliansens politik och dess påverkan på sjukskrivningarna vore en naturligare startpunkt för jämförelsen september 2006 då den första alliansregeringen tog makten.

Men hade hon gjort det skulle hon istället få säga att när hon tillträdde hade sjukskrivningarna minskat med 17 procent – så mycket hade nämligen sjukfallen minskat mellan september 2006 och september 2014, enligt samma tabell hos Försäkringskassan.

Motivering till betyget Delvis sant:

Det finns visserligen statistik som styrker påståendena, så som de preciseras i efterhand för Ekot. Men utan förklaringar är påståendena svåra att tolka. Strandhäll nämner en ökning i procent men anger inte vilken mätperiod hon avser.

Valet av mätperioden tyder på att hon vill visa på en ökning av sjukskrivningarna. Ett annat val av mätpunkt hade gett motsatt resultat.

Påståendet att sjukskrivningarna var högst bland vård- och omsorgspersonal hösten 2014 ger intryck av att det var unikt för just den perioden vilket inte är fallet.

Vi kom fram till att betyget Delvis sant stämmer bäst med våra kriterier eftersom påståendet ”grundar sig i fakta som i sig är korrekt men ger i sin kontext inte en rättvis bild av det som påstås”.

Vi övervägde även betyget Mestadels fel eftersom ”fakta som tydligt talar mot påståendet har utelämnats” men kom fram till att betyget Delvis sant är mer rättvist.

Camilla Waltersson Grönvalls påstående:

”Det är inte sant. Under din tid som socialminister har vi längre sjukskrivning än vad vi haft någonsin.”

Betyg: Helt fel

Det är helt fel att sjukskrivningarna varit längre än någonsin under Annika Strandhälls tid som minister (2014-2018).

Både om man tittar på sjukskrivningar i hela befolkningen och om man tittar på sjukskrivningarna bland vård- och omsorgspersonal så var de t.ex. högre åren 2001-2003. Det visar Försäkringskassans statistik över antal sjukskrivningsdagar per anställd vård- och omsorgspersonal och Försäkringskassans statistik över antal sjukdagar per person 1955-2017.

När Ekot frågar moderaternas presstjänst vad Camilla Waltersson Grönvall bygger sitt påstående på hänvisar de till databasen Kolada som samlar statistik om kommuner och landstings ekonomi. En tabell där visar att andelen sjukskrivningar bland landstingsanställda var högst 2016 om man jämför åren 2009- 2016.

Men tittar man längre tillbaka (vilket man bör göra om man använder ordet någonsin) var sjukskrivningarna i denna grupp fler exempelvis i början av tjugohundratalet och i slutet av åttiotalet.

Moderaternas presstjänst hänvisar också till tabeller i Kolada som visar att sjukfrånvaron bland landstingsanställda minskade mellan 2006-2014 i 20 av 21 landsting och att sjukfrånvaron ökade bland landstingsanställda mellan 2014-2017 i 19 av 21 landsting. Det stämmer visserligen, men det styrker inte Walterssons påstående.

Waltersson Grönvall säger inte ordet ”vård- och omsorgspersonal” men eftersom hennes påstående är en replik på Strandhälls så får man intrycket att det är den gruppen hon syftar på. De angivna källorna handlar dock om landstingsanställda, det vill säga sjukvårdspersonal, snarare än kommunal vård- och omsorgspersonal.

Motivering till betyget HELT FEL

Det finns inget underlag för påståendet att Sverige under Strandhälls tid i regeringen har ”längre sjukskrivning än vad vi haft någonsin”. Sjukskrivningarna var längre under andra perioder.

Sjuktalet 1955–2017
Antal dagar med sjukpenning per person. Källa: Försäkringskassan

Kraftiga svängningar i sjukfrånvaro

Precis som för den ekonomiska tillväxten finns konjunktursvängningar för befolkningens sjukfrånvaro. Enligt en analys från SKL är svängningarna i sjukfrånvaron större i Sverige än i andra länder.

Nästan varannan sjukskrivning beror idag på psykisk ohälsa. Under senare år är det stressrelaterade diagnoser som ökat mest, vilket tyder på att det finns en koppling till arbetsmiljön. Men enligt analyser från både Försäkringskassan och SKL beror svängningarna inte i första hand på förändringar i folkhälsan, alltså att människor blir sjukare eller friskare.

SKL menar att den viktigaste förklaringen till svängningarna är förändringar av regler i sjukförsäkringen och förändringar i hur reglerna tillämpas av Försäkringskassans handläggare.

Andra förklaringar är förändrade attityder i samhället, förändrade sjukskrivningsrutiner bland läkarna och konjunkturläget. Även signaler från politiker har stor inverkan, säger Örjan Lutz som är analytiker på SKL:

– När politiker talar om att ta krafttag för att minska sjukskrivningarna har detta ett symbolvärde som ofta får stor betydelse. Det kan på kort tid uppstå både ökningar och minskningar i sjuktal som inte hänger samman med förändringar i hälsa i befolkningen eller förändringar i arbetslivet, säger Örjan Lutz.

Många utförsäkrade 2010

En regelförändring som hade stor betydelse var den som trädde i kraft i juli 2008 då reglerna för förtidspension skärptes och man införde en ettårsgräns för sjukpenningen.

De nya sjukförsäkringsreglerna ledde till att många utförsäkrades under 2010. Då sjönk sjuktalen snabbt till rekordlåga nivåer. Efter några år började många av de som utförsäkrats komma tillbaka i nya sjukskrivningar.

Det är en förklaring till att sjukskrivningarna först vände ner och sedan ökade runt 2010. De hårdare reglerna ledde också till omfattande debatt i medier kring svåra förhållanden för exempelvis cancerpatienter som utförsäkrades.

Även den dåvarande socialdemokratiska oppositionen kritiserade de hårdare reglerna.

Varför har vård- och omsorgspersonal så hög sjukfrånvaro?

Vård- och omsorgspersonal har länge legat i topp när det gäller sjukfrånvaro. 80 procent av de anställda i kommuner och landsting är kvinnor. Kvinnor har generellt högre sjukfrånvaro än män.

Risken för sjukskrivning pga psykiska diagnoser som stressrelaterade sjukdomar är högre inom kontaktyrken, det vill säga yrken där man har nära kontakt med patienter och brukare, enligt Försäkringskassan. Psykiska diagnoser brukar leda till långa sjukskrivningar.

Bland vård- och omsorgspersonal är psykiska diagnoser det vanligaste skälet till sjukfrånvaro. Det är också de diagnoserna som ökat mest under senare år. Mellan 2010 och 2017 ökade antalet kvinnor som sjukskrevs för anpassningsstörningar eller svår stress med 25 000 fall vilket motsvarar 500 procent.

Utöver stress kan exempelvis tunga lyft och obekväma arbetsställningar bidra till dålig arbetsmiljö inom vissa vård- och omsorgsyrken.

Sjukfrånvaron i gruppen ökade fram till 2016, men under 2017 (senast tillgängliga statistik) minskade sjukfrånvaron i gruppen.

Försäkringskassans definitioner av sjukskrivningar

Ohälsotalet, sjuktalet och sjukpenningtalet är alla mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Beräkningssättet och vilka ersättningar som ingår skiljer sig åt för de olika måtten:

• Ohälsotalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar.

• Sjuktalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning. Måttet baseras på antalet utbetalda bruttodagar

• Sjukpenningtalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar

Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en nettodag. Bruttodagar innebär att alla dagar räknas som en dag oavsett omfattning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning har funnits sedan 2003, innan dess motsvarades dessa ersättningar av förtidspension och sjukbidrag.

Källa: Försäkringskassan

Beskrivning av diagram
Sjuktalet tom. år 1997: Antal utbetalda dagar med sjukpenning per sjukpenningförsäkrad.
Sjuktalet from. 1998: Antal utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjuktalet. Alla dagar räknas som EN dag oavsett om omfattningen är hel, halv osv.
Källa: Försäkringskassan

Ändringar

25 maj 2018 kl 19.00: Efter att en läsare påpekat att man kunde missförstå vem av politikerna som fått betyget Helt fel respektive Delvis sant i inledningen av texten ändrade vi ordningsföljden i ingressen så att den bättre stämmer överens med bilderna.