ALMA-PRISET 2018

Bokförlagen kan lära skolan om den läsande tonåringen

3:33 min

Måndag kväll tar den amerikanska författaren Jacqueline Woodson emot liltteraturpriset till Astrid Lindgrens minne i Stockholm. Hon skriver framför allt litteratur för ungdomar, en grupp som läser allt mindre. Samtidigt visar ny forskning att det kan vara en sanning med modifikation.

Kulturnytt begav sig till en högstadieskola för att ta reda på hur det egentligen är ställt med tonåringars läsning. På några bänkar på en skolgård i södra Stockholm sitter åttondeklassarna Linus, Zakarias, Mikaela och Nina. 

Hur mycket läser ungdomar i er ålder?

– Jag tror att det är väldigt olika. Jag känner några som knappt läser, och några som läser jättemycket, säger Nina.

Hon får medhåll från Linus:

– Jag tänker att folk i min ålder inte läser så mycket, eftersom det finns så mycket annat att göra, spela och sådär. Men jag tror inte att det har försvunnit helt, det är en bra sidoaktivitet, säger han.

– De som läser är lite mer utstötta, tror Mikaela.

Den totala utgivningen av barn- och ungdomslitteratur har ökat under flera år. Det visar siffror från Svenska Barnboksinstitutet. Detsamma gäller försäljningen. Men även om utgivningen och försäljningen har ökat totalt, har andelen ungdomar mellan 13 och 16 år som läser varje dag minskat från 20 till 11 procent sedan 2012, enligt en rapport från Statens Medieråd.

Det är en bild som bekräftas av Marie Augustsson, barn- och ungdomsförläggare på förlaget Natur & Kultur, som ger ut årets Alma-pristagare Jacqueline Woodson.

– Vi säljer mer barn- och ungdomsböcker, varför alla förlag vill ge ut barn- och ungdomsböcker. Men det är ett bekymmer att de unga människorna läser allt mindre. Även om vi säljer böcker så är det inte så att ungdomar läser mer, säger hon.

Men enligt Ann Boglind, expert på barn- och ungdomslitteratur och lektor vid Göteborgs universitet, finns det studier som nyanserar bilden av ungdomars läsning.

– Det finns ju massor av larmrapporter. Men jag har precis tagit del av ett par undersökningar som visar att ungdomar läser mer än vad man kan tro på fritiden, och att ungdomar själva ser fritidsläsningen som något som är vitt skilt från skolans läsning.

Eftersom skolan är den plats där många introduceras för läsning så är det enligt Ann Boglind viktigt att skolan blir lika bra som förlagen på att ta reda på vad och hur ungdomar faktiskt vill läsa.

– Forskning visar att skönlitteratur bidrar till ungdomars kunskaps- och identitetsutveckling – för att man får tränga in i andra sätt att leva, fortsätter hon.

För att göra läsningen i skolan roligare föreslår Ann Boglind bland annat bokcirklar, högläsning och engagerande berättelser som ungdomar kan identifiera sig med.

Ungdomarna själva förespråkar mer egna val.

– Jag tycker att det vore bra om man fick mer tid att läsa böcker i skolan, men att man får välja sin bok själv, eftersom alla böcker inte passar alla, säger Zakarias.

– Tvinga inte på folk böcker, men ge boktips ibland, avslutar Nina.