Tidskriften Judisk krönika digitaliseras

2:06 min

Samtliga nummer av tidskriften Judisk krönika från 1932 ska digitaliseras och bli sökbara.

Judisk krönika har fått 150 000 kr i ett första bidrag från Kulturrådet för att kunna digitaliseras och blir sökbar.

Tidskriftens chefredaktör Anneli Rådestad berättar om ett kulturarv som återspeglar ett samtal som pågått i Sveriges judiska grupp i förhållande till majoritetssamhället.

- Det vi kan läsa i krönikan speglar Sverige, men det speglar också den judiska omvärlden, inte minst det som hände innan kriget, upptakten till andra världskriget under 30-talet, berättar Anneli Rådestad och fortsätter:

- Också under kriget, krigsåren, det som hände i Sverige: judar som räddades i Sverige - ungefär 500 judiska barn som fick möjlighet att överleva. Det beskrivs väldigt mycket i Judisk krönika under den här tiden och den som läser tidningen under 40-talet, den personen vet vad som pågår.

Allmänjudisk kulturtidskrift

Judisk krönika startades 1932 av den radikale samhällsdebattören Daniel Brick. Den hade i början en sionistisk profil men utvecklades med åren till att bli en allmänjudisk kulturtidskrift, och numera kommer den ut kvartalsvis, alltså med 4 nummer per år.

Totalt handlar det om 25 000 sidor som ska digitaliseras och bli sökbara i ett betydligt större sammanhang än ett svenskt, berättar Anneli Rådestad.

- Det här digitaliseringsprojektet kommer att bli del av någonting väldigt mycket större som idag genomförs av The national library i Israel och Tel Aviv-universitetet där man digitaliserar all judisk press från hela världen, inte minst all jiddisch-press från Warszawa och New York det vill säga tidningar som gavs ut i miljoner exemplar före kriget men som helt stannade av i och med mordet på sex miljoner judar, säger Rådestad.