När vården inte räddar liv

Bestämde att Mattias liv inte skulle räddas

3:09 min

Patienter riskerar att dö i onödan när vårdpersonal slarvar med livsavgörande beslut, avslöjar Ekot. Det handlar om läkares beslut att inte ge patienter livsuppehållande vård.

Varje år tar läkare i Sverige tiotusentals beslut om behandlingsbegränsningar. Det innebär att en patient inte ska få vård som hade kunnat förlänga patientens liv.

Tanken är att man inte ska ge vård som skadar en patient mer än hjälper. Det kan till exempel handla om att personalen inte ska göra hjärt- och lungräddning på en patient som ändå är i slutskedet av sin cancersjukdom.

Men Ekot har gått igenom hundratals fall som rör behandlingsbegränsningar, och vi kan avslöja allvarliga brister i hur det sköts.

Det handlar bland annat om att vårdpersonal trott att patienter inte ska få livsuppehållande behandling fast de ska det, eller att personalen blandat ihop patienter som har beslut om behandlingsbegräsningar med patienter som inte har sådana beslut.

I fler än vart femte beslut om behandlingsbegränsningar som vi gått igenom har läkare dessutom inte fyllt i någon motivering till beslutet.

– Risken är ju att du avstår från att utföra åtgärder som skulle kunnat bota patienten, säger Torsten Mossberg, expert åt Inspektionen för vård och omsorg och tidigare medicinalråd på Socialstyrelsen.

Det finns också fall då experter menar att beslutet om behandlingsbegränsning aldrig borde tagits. En av personerna som drabbats är en 30-årig man vi kallar Mattias.

Mattias har en CP-skada, och kan inte kommunicera med ord. I stället rör han på huvudet för att svara ”ja” och ”nej” på frågor.

2017 får då 29-årige Mattias en lunginflammation, han får svårt att andas, och läggs in på sjukhuset i Lund.

Men där bestämmer läkaren att Mattias inte ska få livsuppehållande vård om han försämras. Han ska inte få intensivvård och hjälp att andas med en respirator.

Han ska inte heller få hjärt- och lungräddning om det skulle behövas. En chock för Mattias mamma, eftersom han vid tidigare vårdtillfällen fått sådan behandling.

– Jag tycker att det är ett lotteri, med patienters liv. Han har ju blivit inlagd på intensiven i respirator, och klarat ut det och kommit tillbaka till sitt liv, men helt plötsligt så gällde inte det, av någon anledning som vi inte förstår. För mig var det väldigt skrämmande.

Hur läkare ska gå tillväga när de tar beslut om behandlingsbegränsningar tydliggörs i riktlinjer och föreskrifter från Socialstyrelsen.

Det handlar till exempel om att läkaren ska ha en helhetsbild av patienten, och samråda inför beslutet både med annan legitimerad vårdpersonal och med patienten själv och dess närstående.

I samband med att riktlinjerna uppdaterades 2011, kunde Expressen visa på flera tidigare fall då besluten inte hade tagits på ett korrekt sätt. Och Ekots granskning visar alltså att sju år efter de nya föreskrifterna kvarstår problemen.

Flera läkare och sjuksköterskor vittnar också för Ekot om att rutinerna kring de här livsavgörande besluten följs så dåligt, att de är oroliga för patienterna.

I sin roll som medicinalråd var Torsten Mossberg en av dem som skrev de uppdaterade riktlinjerna. Vi ber honom gå igenom Mattias journaler.

– Jag tänker att det är katastrofalt dåligt. Så här får det absolut inte vara. Det är precis så dåligt det kan bli.

Torsten Mossberg menar att läkaren fattat beslutet att inte ge Mattias viss typ av livsuppehållande vård för snabbt, läkaren har inte skaffat sig en bild av hans liv, hans normaltillstånd och livskvalitet. Läkaren har inte heller diskuterat med de som känner Mattias. Då finns en större risk att förutfattade meningar styr.

– Det var ett mycket förhastat beslut, och dessutom felaktigt på många sätt.

Men vad hade det kunnat få för konsekvenser?

– Patienten hade ju kunnat avlida i onödan, därför att man inte hade satt in de åtgärder som hade behövts.

Mattias klarade sig. Hans mamma tog strid mot beslutet, och en ny läkare rev upp det efter ett och ett halvt dygn, och konstaterade då att hon inte såg någon anledning till att Mattias inte skulle få livsuppehållande vård.

Skånes universitetssjukhus vill inte kommentera Mattias fall, utan hänvisar till patientsekretess – trots att Ekot har en fullmakt från Mattias mamma och gode man.