KULTURKRÖNIKAN

Kulturkrönikan: Om flärd och ångest – Sex & the City, Kate Spade och Sylvia Plath

3:23 min

Tv-serien "Sex & the City" har fyllt tjugo år i veckan, vilket fick Anneli Dufva att associera vidare i dagens Kulturkrönika.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

”Det var en besynnerlig, kvav sommar, den sommar de skickade makarna Rosenberg till elektriska stolen och jag visste inte vad jag gjorde i New York”.

Så börjar Sylvia Plaths roman "Glaskupan", en modern klassiker, som gavs ut 1963.

I den har den unga Esther Greenwood fått ett stipendium som innebär att hon får arbeta en månad på en damtidning i den mytomspunna staden och hela romanen är en skildring av ett möte mellan yta och inre, mellan flärd och ångest hos en begåvad kvinna, som ännu inte hittat sin plats i livet.

Och jag kom att tänka på "Glaskupan" när jag skulle skriva den här krönikan.

Så här var det, nämligen: tv-serien "Sex & the City" fyllde tjugo år nu i veckan. Något som uppmärksammats på många håll. Kul, tänkte jag, att fundera lite kring det och hur synen på kvinnorollen och kvinnokroppen förändrats under dessa 20 år, hur feminismen idag kan se ut på många sätt.

Det som till en början verkade vara en ytlig komedi om fyra snygga singelkvinnor på Manhattan, om deras kläder och skor har alltmer kommit att betraktas som en banbrytande serie om kvinnors rätt till sin sexualitet, till att vilja något annat än att gifta sig och till att ha en egen yrkesidentitet. Ja, sedan förstördes det hela i och för sig, anser många, av att seriens huvudperson Carrie till sist får sin Mr Big och därmed ger serien ett konventionellt romantiskt slut. Men ändå. Den har inspirerat och frigjort och fått efterföljare den här serien. "Girls" kan man se som ett exempel.

Men – sedan var det Kate Spade. Modedesignern, som nu, samma vecka, tog sitt liv i sin stora våning på Park Avenue. I tyska tidningar kallas hon till och med för Sex & the City-designer, eftersom hennes plånböcker och väskor varit ofta förekommande i serien.

Bilden av henne ställde sig framför Carrie och de andra. Och det gjorde även Sylvia Plath, som ju också hon tog sitt liv.

Och så läser jag mer om Kate Spade. Hur hon föddes i Kansas City 1962, utbildade sig till journalist och sedan kom till New York där hon arbetade på modetidningen Mademoiselle innan hon på 90-talet skapade sitt eget modemärke. Hon var vacker och framgångsrik och tidningarna frossar i detaljer kring hennes död, visar det sig. Brittiska The Independent skrev i en artikel att mediernas bevakning av händelsen varit helt oacceptabel…

Det blir helt enkelt inte som med krönikören Carrie i "Sex & the City", den här gången. Alla bitar faller inte på plats samtidigt som eftertexterna börjar rulla. Inte nu, inte idag, i denna besynnerliga, kvava försommartid.