Ja till ny chans för ensamkommande

2:07 min

Riksdagen har nu röstat ja till det omdebatterade lagförslaget om att ge runt 9 000 ensamkommande unga en ny chans att stanna i Sverige. Röstsiffrorna blev 166 ja-röster mot 134 nej-röster.

De rödgröna fick igenom sitt förslag med hjälp av Centerpartiet och en handfull ledamöter från Kristdemokraterna och Liberalerna som röstade tvärtemot sin partilinje. En av dem är liberalen Christina Örnebjär.

– Det här är ett förslag som åtminstone försöker ställa tillrätta den del som blivit fel i de tillfälliga lagarna. För min del handlar det om ren medmänsklighet och humanitet men också för att vi har stiftat lagar här i riksdagen som inte har blivit som det var tänkt, säger hon.

Med 166 röster mot 134 beslutade idag riksdagen att ge cirka 9000 personer en ny chans att få stanna i Sverige. En ledamot avstod, centerpartisten Staffan Danielsson, och 48 var frånvarande.

Beslutet gäller de som var minderåriga när de sökte asyl men på grund av långa handläggningstider fick den hårdare asylprövning som gäller för vuxna. De får ansöka igen mellan den 1 juli och den sista september.

- Det är en enorm orättvisa som har drabbat just den här gruppen och det är det vi försöker lösa så att de kan få ett liv i frihet och trygghet, säger Maria Ferm, som är Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson och en av dem som hårdast drivit på för dagens beslut.

Från Alliansen och Sverigedemokraterna handlar kritiken framför allt om att man går ifrån principen om att ett nej till asyl ska vara ett nej.

– Jag har hört statsminister Stefan Löfven säga många gånger att ett ja ska vara ett ja och ett nej ett nej, men ändå står vi här i dag, sade Elisabeth Svantesson (M) i riksdagsdebatten i veckan.

Så här ser Centerns partiledare Annie Lööf på saken.

– Det är viktigt att vi har en reglerad invandring i Sverige där man får sin sak prövad, men i det här fallet så kom dessa utsatta unga i kläm och vi tycker inte att det är rimligt att enskilda ska straffas när systemen fallerar på grund av långa handläggningstider.

Om det visar sig att fler personer har drabbats på samma sätt av långa handläggningstider, men inte omfattas av dagens beslut, till exempel de som har kommit hit efter den 24 november 2015, så kan det bli aktuellt med nya sådana här beslut, säger vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt.

– Det är inte uteslutet att det här kommer upp igen, därför att många av de här unga människorna kan inte återvända till sina hemläder, säger han.

De personer som vill lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet måste ha registrerat sin första asylansökan senast den 24 november 2015, det datum då den rödgröna regeringen höll presskonferens om att man tillfälligt skärper asyllagen och lägger den på EU:s miniminivå.

De måste också ha varit minderåriga när de kom, men ha fått vänta så länge på besked att de hunnit fylla 18 år under tiden.

När lagen träder i kraft den 1 juli har de fram till den sista september på sig att lämna in en ny ansökan.

Förslaget bedöms kosta 700 miljoner i år, men sammanlagt blir kostnaden 2,9 miljarder kronor de tre närmaste åren, enligt regeringen.