Forskare: Naturbeteskött bästa miljövalet i sommar

2:07 min

Nu är det snart midsommar och enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet är svenskt naturbeteskött det bästa miljövalet på grillen eftersom det gynnar biologisk mångfald.

Nötköttet lyfts ofta fram som den största klimatboven, men livsmedelsforskare Pernilla Tidåker väljer det svenska naturbetesköttet som det bästa miljövalet på grillen i sommar.

– Varför jag valde nötkött, och i synnerhet naturbeteskött, är för att det är stora biologiska värden förknippade med den här typen av marker.

I dag finns det omkring 350 000 hektar naturbetesmark i Sverige, men den håller på att växa igen, enligt studier från Sveriges lantbruksuniversitet.

När markerna betas kontinuerligt uppstår några av de mest artrika miljöerna vi har i Sverige, och som har många rödlistade arter kopplade till sig enligt artdatabanken.

Genom att välja naturbeteskött, hjälper man att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden enligt Pernilla Tidåker.

Men nötkreatur släpper också ifrån sig växthusgaser. Fyra procent av våra klimatutsläpp kommer från konsumtion av nötkött, enligt siffror från Naturvårdsverket. Och hälften av nötköttet vi får i oss är importerat, och det borde vi dra ner på rejält, eftersom det importerade köttet oftast inte har någon positiv miljöeffekt, menar Pernilla Tidåker.

Det handlar alltså om två miljöaspekter – klimat och biologisk mångfald, som står mot varandra.

Chalmersforskare Fredrik Hedenus, som också studerat nötköttets klimatpåverkan, säger att man kan ha ha ett gott miljösamvete, om man vet att köttet man väljer är naturbeteskött.

– Ja om man tycker att biologisk mångfald är viktigt, så är det ett rimligt beslut att fatta. Men man ska inte tro att det inte har klimatpåverkan, för det har det.

Det finns inga studier gjorda i Sverige på skillnaden mellan utsläpp från konventionellt producerat kött och naturbeteskött. Men enligt internationella studier har troligen naturbeteskött samma klimatpåverkan som det konventionellt odlade köttet, enligt Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori på Chalmers.