Flera #metoo-publiceringar har brutit mot god publicistisk sed

3:12 min

Sex tidningar fälls av Pressens Opinionsnämnd för att i sammanlagt tio artiklar ha brutit, i ett fall grovt, mot god publicistisk sed.

Samtliga publiceringar har kopplingar till #metoo, och har anmälts av de fyra personer som artiklarna rör, skriver Pressens Opinionsnämnd (PON) i ett pressmeddelande.

Det är tidningen Arbetaren som anses ha brutit grovt mot god publicistisk sed. Tidningen Expressen fälls för fyra publiceringar. Dagens Nyheter fälls för en publicering och frias för en annan. Svenska Dagbladet fälls för två publiceringar, och Hänt i Veckan och Aftonbladet för en publicering vardera.

"Främst på grund av att tidningarna inte har haft tillräckligt belägg för att publicera de allvarliga anklagelserna och påståendena – som i många fall ligger långt tillbaka i tiden – har nämnden funnit att tio av artiklarna har inneburit att tidningarna har brutit mot god publicistisk sed", skriver PON om besluten.

Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman, kommenterar besluten:

– Gemensamt för många av de här besluten är ett mycket starkt utpekande av en person, kombinerat med mycket allvarliga påståenden, som sexuella trakasserier eller till och med anklagelser om våldtäkt. Sedan är beläggen inte särskilt starka. Och det är den kombinationen som gör att det uppstår en skada för den enskilde, säger han till Kulturnytt.

Ola Sigvardsson förklarar att Pressens Opinionsnämnd har gjort en sammanvägning av tre olika faktorer, där nämnden har tittat på vilken roll den berörda personen har i samhället, allvaret i anklagelserna, men också styrkan i de belägg som publiceras. Och han tror att de många namnpubliceringar som gjordes på sociala medier under #metoo påverkade även de traditionella tidningarna.

– Det är inte så att tidningar har valt att publicera ett namn bara för att det står i sociala medier. Men jag tror att genom de namnpubliceringar som har gjorts i sociala medier har tidningar sett det som rimligt att gå vidare med egna undersökningar och publicera namn även i traditionella medier, säger han.

Tidningen Expressen har fällts i fyra av de tio aktuella fallen som Pressens Opinionsnämnd har tagit ställning i och som de menar har brutit mot god publicistisk sed. Expressens chefredaktör Thomas Mattson håller inte med om att privatpersoners publiceringar på sociala medier ska ha påverkat hans egna utgivarbeslut vad gäller namnpubliceringar i samband med #metoo.

– Jag vill påstå att det är ett grovt missförstånd att stora nyhetsmedier som Aftonbladet, DN, SvD och Expressen skulle publicera uppgifter bara för att de spridits i sociala medier, säger han.

Och Thomas Mattson gör en annan bedömning när det kommer till vilka personer som kan anses vara så pass offentliga att det finns ett allmänintresse som motiverar att publicera namnet på de utpekade personerna under #metoo-rörelsen.

– Man ska komma ihåg att personerna som var föremål för de här publiceringarna var personer som medverkade i tv och tidningar, där deras arbetsgivare beslöt sig för att plocka bort dem från tablåer och stoppade dem från att skriva i sina egna tidningar. Det gällde exempelvis personer som hade kommersialiserat sitt kändisskap. Det var flera fall av opinionsbildare, inom exempelvis politik. Alla de här tidningarna som är klandrade har gjort bedömningen att det här är personer som är offentliga i den grad att det också är rimligt att transparent redovisa vilka de är.

Lars Nord är professor i Medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitet och han menar att ribban för när medier väljer att publicera namn på personer som är anklagade har sänkts.

– Man har frångått de sedvanliga principer som gäller för namnpubliceringar, att man är väldigt återhållsam med att publicera namnuppgifter, i synnerhet då människor är anklagade för någonting och uppgifter står mot uppgifter, säger han.

Marie Grusell, doktor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror inte att de pressetiska övertramp som gjordes under hösten 2017 kommer att påverka tidningshus sätt att förhålla sig till de pressetiska principerna framöver.

– Jag tror snarare att de kommer att förstärkas och att vi kommer lära oss en ganska hård läxa av det här, säger hon.

Hör medieforskarna kommentera besluten i ljudlänken nedan