Riksrevisionen kritiserar populär sparform

2:37 min

Införandet av investeringssparkonton kan ha orsakat skattebortfall för staten på 42 miljarder kronor. Det visar en granskning från Riksrevisionen, som också menar att sparformen riskfylld och för svår att sätta sig in i för spararna.

Investeringssparkontona infördes 2012 för att göra det enklare att köpa och sälja aktier och fonder.

Det skulle bli förmånligt för spararna och enligt den dåvarande regeringen skulle reformen inte påverka statsbudgeten särskilt mycket – runt 2 miljarder kronor skulle det totala skattebortfallet bli 2012-2015.

Men enligt Riksrevisionens beräkningar, som omfattar perioden 2012 till 2017, har skattebortfallet varit långt mycket större än så, runt 42 miljarder kronor.

Det motsvarar ungefär vad hela rättsväsendet, alltså allt från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård, kostar under ett år.

En anledning är regeringen inte räknat med de senaste årens stora börsuppgångar.

– I genomsnitt har totalavkastningen på Stockholmsbörsen varit 15 procent per år. Det i kombination med ett oväntat stort inflöde i investeringssparkonto har lett till väldigt stora vinster som inte beskattas, säger revisionsdirektör Anna Brink, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Om börsen i stället hade gått ner skulle staten ha vunnit på det, medan de med investeringssparkonto förlorat.

– I ett vanligt aktiesparande beskattas man för vinster, men avdrag får göras för förluster. Det betyder att staten bär en del av risken. Med ett investeringssparkonto betalas skatten oavsett om aktierna ökar eller minskar i värde. Det är på så sätt spararen som bär hela risken.

– Tar man hänsyn till hur risken fördelas mellan staten och spararna så kan man inte säga att investeringssparkonto är en särskilt förmånlig sparform, säger Anna Brink.

Riksrevisionen är kritisk mot att det nu finns två parallella skattesystem där riskerna är svåra att överblicka.

– Sparare som står i valet mellan en schablonbeskattad sparform och en konventionell måste kunna förstå vad skillnaden innebär för dem.

Kan en vanlig sparare göra den riskbedömningen?

– Det är ingenting vi tittat på i granskningen, men jag har svårt att se att den vanliga spararen gör en sådan bedömning, säger revisionsdirektör Anna Brink.

Rubrik och text uppdaterad för att förtydliga att det rör sig om ett skattebortfall, och inte en kostnad.