Annie Lööf i Almedalen. — Foto: Henrik Montgomery/TT

Delvis sant att det är högkonjunktur i hela världen

Publicerat fredag 6 juli 2018 kl 18.01

När Annie Lööf kritiserade regeringens integrationspolitik i Almedalen, hävdade hon att den misslyckats trots att "det råder högkonjunktur i hela världen". Flera ekonomer ger Lööf rätt men det finns problem med påståendet om man går efter skolboksdefinitionen.

Påstående:

"Även om Stefan Löfven gör sitt bästa för att ta åt sig äran för den högkonjunktur som råder över hela världen har regeringen misslyckats med integrationen."

- av Annie Lööf (23 min in) i sitt tal i Almedalen 4 juli.

Betyg: Delvis sant

Det råder goda tider i den globala ekonomin. Annie Lööf är inte ensam om att säga att hela världen har högkonjunktur utan får stöd i sitt språkbruk av världens stora konjunkturbedömare.

Men enligt skolbokens definitionen av högkonjunktur - att en ekonomi har ett positivt produktionsgap - stämmer inte uttalandet. Här visar statistik istället att stora ekonomier som Italien, Frankrike och Japan i själva verket befinner sig i lågkonjunktur.

Definitioner

Råder en högkonjunktur i hela världen som C-ledaren Annie Lööf hävdade i sitt Almedalstal? För att ta reda på sanningshalten i påståendet är det avgörande vilken definitionen av ordet högkonjunktur man använder.

En vanlig uppfattning är att ordet i regel används ganska svepande och likställs med exempelvis god BNP-tillväxt.

Det menar både Andreas Johnsson, analytiker på SEB, och Lena Sellgren, chefekonomen på Business Sweden. Men huruvida det faktiskt är korrekt att likställa högkonjunktur med stark tillväxt, där går deras åsikter isär:

– Jag tycker att man kan påstå att det är högkonjunktur i hela världen. Den globala tillväxten ligger på omkring 4 procent och det är en god tillväxt, säger Andreas Johnsson.

Lena Sellgren skulle däremot vara försiktig med att uttrycka sig som Annie Lööf gjorde.

– Konjunktur mäter man utifrån resursutnyttjande, det är inte samma sak som tillväxt, säger Lena Sellgren.

Det landar alltså i en fråga om definitioner.

Högkonjunktur enligt skolboken

Resursutnyttjande och BNP-gap

Enligt myndigheten Konjunkturinstitutet, definieras hög- och lågkonjunktur av resursutnyttjande. Det som illustrerar hur resurserna utnyttjas är det så kallade produktionsgapet i ett lands ekonomi.

Produktionsgapet är svårt att mäta men kan förenklat uttryckas som skillnaden mellan nivån av vad ett land producerar, faktisk BNP, och vad ett land potentiellt kan producera om resurserna i ekonomin används fullt ut, potentiell BNP.

Ett positivt produktionsgap uppstår när faktiskt BNP överstiger potentiell BNP. Då har landet i fråga högkonjunktur.

Tvärtom har ett land lågkonjunktur om produktionsnivån ligger under den potentiella produktionsnivån och produktionsgapet blir negativt.

Svårt att mäta produktionsgap

Produktionsgapet är till sin natur svårt att räkna ut (källa: KI) eftersom det handlar om att mäta vad ett land producerar i förhållande till en uppskattad nivå av vad man förväntar sig kunna producera, om ett antal faktorer slår in.

Faktorerna ifråga kan dessutom vara föränderliga. Exempelvis hur stor del av befolkningen som arbetar och hur väl befolkningens kunskaper matchar den kunskap som efterfrågas av arbetsgivare.

Storleken på kapitalet inom landet vägs också in, konkret kan det betyda antalet mil vägar som lagts eller mängden maskiner som finns och brukas inom industrin.

Det finns länder i världen med negativt produktionsgap

Trots svårigheten i att mäta hög-eller lågkonjunktur i produktionsgap sammanställer flera tunga aktörer inom världsekonomin statistik över precis det. Exempelvis organisationen OECD och FN-organet IMF (s.252).

Enligt den statistiken finns länder som har negativa produktionsgap, det vill säga länder som enligt den ekonomiska skolboken är i lågkonjunktur. Frankrike och Italien är två sådana länder.

Schweiz, Norge, Grekland, Chile och Australien är ytterligare några. Att det råder ”högkonjunktur i hela världen” stämmer alltså inte om man ska gå efter definitionen att varje enskilt land ska ha ett positivt produktionsgap. Att det skulle inträffa är dock högst osannolikt, eftersom det av många anledningar alltid finns ekonomisk kris i olika länder i världen.

– I Sverige är det helt sant att vi har högkonjunktur och det är stark konjunktur även i omvärlden, inom OECD och EU till exempel. Men precis som alltid finns länder i världen som har ekonomiska problem, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

Kan god tillväxt likställas med högkonjunktur?

Som sagt råder det alltså delade meningar kring hur man ska mäta konjunktur. Andreas Johnsson, analytiker på SEB, tycker tvärt emot Lena Sellgren på Business Sweden att det går att uttrycka sig som att det råder högkonjunktur i hela världen.

- Det finns länder som nu har stora problem men jag tycker att man kan titta på en helhet där det nu går bra för många och stora länder och regioner, exempelvis USA och Eurozonen.

- Så ja, det är rimligt att säga att det är högkonjunktur i hela världen eftersom dessa utgör så stor del av världsekonomin, säger Andreas Johnsson.

Statistiken för USA och Eurozonen visar att det är högkonjunktur i USA och eurozonen (IMF sid 252), även enligt definitionen om produktionsgap.

Tittar man på tillväxten, vilken många använder i samma betydelse som konjunktur, ser man också att den växte i världen år 2017 till 3,8 procent. Den förväntas också stärkas ytterligare till 3,9 procent för år 2018. Siffrorna kan bland annat förklaras av starka marknader globalt men också nationella och internationellt expansiva policys för penningpolitik (IMF sid 1).

Centerpartiets svar: Annie Lööf använder samma språkbruk som många andra

Centerpartiet uppger Konjunkturinstitutet och IMF som källor bakom påståendet att det råder högkonjunktur i hela världen.

Specifikt pekar man exempelvis på inledningen till IMF:s årliga rapport för 2018, samma som används tidigare i denna granskning. Där det står att de avancerade ekonomierna som grupp kommer att fortsätta expandera sina positiva produktionsgap.

Partiet hänvisar också till Konjunkturinstitutets beskrivning av konjunkturläget i juni 2018. Bland annat formuleringen att ”Den internationella konjunkturen fortsätter att förstärkas”.

Martin Ådahl är Centerpartiets chefsekonom och menar att uttalandet om att det råder högkonjunktur i hela världen går i linje med det språkbruk som de stora konjunkturbedömarna i världen använder.

– När riksbankschefer i världen, cheferna för Federal Reserve eller Europeiska centralbanken, säger att vi har en högkonjunktur i hela världen, då menar de att alla de dominerande marknaderna går starkt. Så det här är inget vi är ensamma om att säga i Sverige, det är så man beskriver läget överallt. Ur den synvinkeln är inte språkbruket konstigare än någonting annat, säger Martin Ådahl.

Vad tänker du om att det trots allt finns länder som har negativa produktionsgap?

– Alla de dominerande marknaderna för svensk export går bra och då måste man kunna beskriva den bilden även om det finns något, för Sverige, litet exportland som råkar ha en kris.

Men även stora ekonomier som Italien, Frankrike och Japan har ett negativt produktionsgap i IMF-rapporten ni refererar till. Vad tänker du om det?

– Men euroområdet som helhet har ett slutet gap. Det senaste året har ekonomierna i Frankrike och Italien präglats av en uppgång. I Japan ser man också bättre tillväxttal än landet haft de senaste decennierna. Så det går inte att säga att de här länderna går dåligt, tvärtom skulle de flesta bedöma att de är i en stark konjunkturfas, säger Martin Ådahl.

Slutsats

Om det råder högkonjunktur i hela världen är en fråga om definition. Konjunkturbedömare som IMF och svenska Konjunkturinstitutet använder svepande beskrivningar av hur bra det går för den globala ekonomin. Dessutom är tillväxten stark i stora delar av världen, ett mått som vissa tycker räcker för att beskriva de goda konjunkturförutsättningarna.

Använder man däremot den klassiska beskrivningen av högkonjunktur som positivt produktionsgap är bilden en annan. För tillfället finns då ett antal enskilda länder i världen som har lågkonjunktur, exempelvis Italien, Frankrike och Japan. Med positivt produktionsgap som definition är det dessutom mycket osannolikt att alla världens länder skulle kunna befinna sig i högkonjunktur vid ett och samma tillfälle.

Det rimliga blir då att landa i att Annie Lööfs uttalande är delvis sant.