Hoten mot domare ökar

2:57 min

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmålsmål.

Lyssna på I lagens namn i P1 12.00

För sex år sedan inträffade ungefär 50 hot per år, under de senaste två åren har hoten fördubblats. Enligt personer inom rättsväsendet som P1-programmet I lagens namn varit i kontakt med riskerar det här att påverka hur domare dömer.

Fredrik Wersäll, tidigare president vid Svea hovrätt, tror att det finns risk för att angrepp mot domare kan påverka rättssäkerheten.
 
Hot mot anställda på domstolar har ökat senaste åren, från ungefär femtio per år för sex år sedan till det dubbla senaste två åren.

Enligt personer inom rättsväsendet som P1-programmet I lagens namn varit i kontakt med riskerar det här att påverka hur domare dömer. 
 
– Det kan finnas en risk att om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda någonstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president vid Svea hovrätt.

– Man kanske inte orkar med en syssla som förknippas med allt för mycket hot och hat. Vi är inte där än men det är en risk som jag tycker att man från ett samhälleligt perspektiv ska ta på väldigt stort allvar, säger Wersäll.

Hoten mot domstolspersonal har öka senaste sex åren, från ungefär 50 inrapporterade hot per år till Domstolsverket till 100 under förra året. Första halvåret i år har det rapporterats nära 49 hot.

Enligt personer inom rättsväsendet som P1-programmet I lagens namn varit i kontakt med är det oftast omdebatterade sexualbrottsmål som leder till hat och hot mot domare.
Ett exempel är Fittjamålet, ett fall om en gruppvåldtäkt där de åtalade männen friades i tingsrätten.

– Det är inte trevligt att läsa att man själv ska bli gruppvåldtagen eller uttagen på en bakgård och skjutas, säger Erica Hemtke, domare i Fittjamålet i Södertörns tingsrätt. 

Ett annat uppmärksammat fall är Tenstamålet år 2013 där sex killar dömdes för en gruppvåldtäkt i tingsrätten men friades i hovrätten. En av domarna i Svea hovrätt fick under en tid gå med personlarm på grund av hoten efter domen.

– Det var ju direkta hotelser mot domarna på olika sätt, att man skulle göra olika saker med dem. jag vill inte gå närmare in och citera för det bär mig emot. men det var saker man skulle göra med de här domarna för att få dem att förstå att man inte kunde döma på det här sättet, säger Fredrik Wersäll, dåvarande president vid Svea hovrätt.

Det här tror både Fredrik Wersäll och andra personer inom rättsväsendet riskerar att påverka hur domare dömer. 
Så här svarar Erica Hemtke, domare i Fittjamålet, på frågan om hat och hot kan påverka domare:

– Jag skulle vilja svara nej på den frågan men domare är väl människor som alla andra.

Om det gjorts polisanmälningar med anledning av hot och hat på nätet gällande Fittjamålet vill man från domstolen inte kommentera. Skillnaden jämfört med Tenstamålet för fem år sedan är att man numera förbereder kommunikationen bättre, med exempelvis pressmeddelande och presskonferens för att förklara domslut.

Det hoppas man ska förebygga hatstormar och missförstånd.

Domstolsverket utbildar också domare och andra i säkerhet och hur man ska hantera hat på nätet. Thomas Östman, regional säkerhetschef för de fem tingsrätterna i Stockholmsregionen, säger att man sett utvecklingen med en mer aggressiv ton på sociala medier och uppmanar drabbade domare och andra domstolsanställda att ta hjälp av arbetsgivaren.