Åkesson har fel om ”låtsasjobb” bland utrikes födda

1:45 min

Publicerat fredag 17 augusti 2018 kl 05.00

Jimmie Åkesson har sagt att hela sysselsättningsökningen bland utrikes födda kan förklaras av fler subventionerade jobb. Men det stämmer inte. Bara en mindre del av de nya jobben bland utrikes födda är subventionerade. Men i en grupp kan sysselsättningsökningen förklaras av fler subventionerade jobb – bland nyanlända.

Påstående:

Programledaren: ”De flesta utlandsfödda jobbar ju…”

Jimmie Åkesson: ”Sysselsättningen har ökat säger man, men nu sticker jag ut hakan och säger att nästan till 100 procent handlar det om skattesubventionerade låtsasjobb som inte leder till riktiga jobb, hela ökningen står för det.”

- av Jimmie Åkesson i Ekots utfrågning i Almedalen den 7 juli 2018.

Jimmie Åkesson (SD) har hävdat att de flesta nya jobben bland utrikes födda är skattesubventionerade, det vill säga anställningar där stat eller kommun betalar hela eller delar av lönen som en arbetsmarknadsåtgärd. Senast i Ekots utfrågning i Almedalen när samtalet kom in på sysselsättningen bland utrikes födda.

När Ekot ber SD:s pressavdelning om en källa till påståendet får vi en länk till en artikel från Timbros tidning Smedjan med rubriken ”Få riktiga jobb för nyanlända”. Påståendet i utfrågningen handlade alltså om utrikes födda men artikeln handlar om nyanlända. Det är vanligt att de två begreppen blandas ihop i debatten, trots att de handlar om två helt olika grupper.

Utrikes födda är alla som är födda i ett annat land, oavsett om de kom till Sverige för två eller 50 år sedan. I den gruppen ingår såväl flyktingar från krigets Syrien som drottning Silvia.

Som nyanlända räknas flyktingar eller skyddsbehövande och deras anhöriga under de första 2-3 åren efter att de fått uppehållstillstånd.

Sysselsättningsgraden är mycket lägre bland nyanlända än bland utrikes födda.

40 000 fler jobb bland utrikes födda

Första halvåret i år ökade sysselsättningen bland utrikes födda med 41 950 personer jämfört med samma period förra året, från 925 450 till 967 400 sysselsatta i genomsnitt. Det visar SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, som baseras på telefonintervjuer där människor berättar om sitt deltagande på arbetsmarknaden. Det är den mest heltäckande statistiken över svensk sysselsättning. För att räknas som sysselsatt krävs att man arbetar minst en timma per vecka.

Den här definitionen av sysselsättning följer en internationell standard som tagits fram för att göra det möjligt att jämföra olika länders sysselsättningsgrad, exempelvis används den av Eurostat som samlar EU-statistik.

Eftersom SCB använt samma definition sedan 1970 går det också bra att använda mätningarna för att jämföra svensk sysselsättning över tid.

Medelarbetstiden för de som arbetade är i princip densamma för inrikes och utrikes födda.

Det är främst unga (under 25 år) och äldre (över 64 år) som bara arbetar några få timmar per vecka, enligt SCB:s rapport från 2017.

Enligt AKU var det alltså fler utrikes födda som var sysselsatta under första halvåret i år jämfört med första halvåret i fjol.

4 000 fler subventionerade jobb bland utrikes födda

Enligt Arbetsförmedlingen var det i genomsnitt 4 295 fler utrikes födda som hade någon typ av subventionerad anställning (arbete med stöd), under det första halvåret i år jämfört med första halvåret 2017. De subventionerade jobben bland utrikes födda ökade från 38 777 till 43 072 under perioden.

En typ av subventionerad anställning som blev vanligare var så kallade extratjänster där personer som står långt från arbetsmarknaden får jobb i exempelvis skolor och äldreboenden. Tanken är att deltagarna ska få arbetserfarenhet samtidigt som den ordinarie personalen får avlastning. Lönerna betalas av staten. I början av året hade runt 6 000 utrikes födda extratjänster.

Andra exempel på subventionerade jobb är instegsjobb och särskilt anställningsstöd.

Så många utrikesfödda var sysselsatta.

Källa: SCB/AKU och Arbetsförmedlingen

Det var alltså drygt 40 000 fler utrikes födda som hade arbete under första halvåret i år jämfört med första halvåret i fjol. Under samma period ökade antalet subventionerade jobb bland utrikes födda med drygt 4 000.

Det betyder inte att de subventionerade anställningarna utgjorde 10 procent av sysselsättningsökningen. AKU:s och Arbetsförmedlingens siffror baseras nämligen på olika typer av statistik som inte går att jämföra rakt av. Bland alla de som kommit i sysselsättning enligt AKU är det många som aldrig varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och som därför inte ingår i Arbetsförmedlingens statistik.

Man kan ändå konstatera att de subventionerade jobben bland utrikes födda utgör en mindre del av alla jobb som tillkommit under perioden. Att säga att hela ökningen består av skattesubventionerade ”låtsasjobb” är därför fel.

Många subventionerade jobb till nyanlända

När flyktingar och skyddsbehövande och deras anhöriga får uppehållstillstånd skrivs de in i det så kallade etableringsprogrammet under två år för att få svenskundervisning och annan utbildning som ska öka deras chanser att få jobb.

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för etableringsuppdraget. Deltagarna kallas nyanlända.

Enligt myndighetens analys från i maj i år går det nu snabbare för nyanlända att få jobb efter avslutat etableringsprogram. Men den ökade takten förklaras helt av att fler nyanlända erbjuds subventionerade arbeten.

Tabellen nedan visar hur stor andel av deltagarna i etableringsplanen som hade fått arbete med respektive utan stöd ett år efter att de påbörjat etableringsplanen.

Andel nyanlända som fått jobb inom ett år efter påbörjad etableringsplan

Startår i etableringsprogrammet	2011	2012	2013	2014	2015
Arbete inom ett år	12%	15%	16%	17%	16%
Arbete utan stöd inom ett år	3%	3%	2%	2%	2%
Arbete med stöd inom ett år	9%	12%	14%	15%	15%

Källa: Arbetsförmedlingen

I den grupp som skrevs in i etableringsplanen 2011 hade 12 procent fått jobb inom ett år. Av de som skrevs in 2015 hade 16 procent fått jobb inom ett år.

Andelen som fått ett arbete med stöd (subventionerat) inom ett år ökade från 9 till 15 procent om man jämför de som skrevs in i etableringsuppdraget 2011 och de som skrevs in 2015. Andelen som fick arbete utan stöd minskade under samma period från 3 till 2 procent.

Av de som påbörjade sin etablering 2015 var det alltså bara två procent som fick ett arbete utan stöd inom ett år. Det visar Arbetsförmedlingens analys.

Sysselsättningsökningen bland nyanlända kan alltså helt förklaras av att fler fått subventionerade jobb. Om Jimmie Åkesson hade begränsat sitt påstående till att gälla just denna grupp hade han haft rätt.

Leder ”låtsasjobb” till vanliga jobb?

I Ekots utfrågning av Jimmie Åkesson sade han att de skattesubventionerade jobben till utrikes födda – som han kallar låtsasjobb – inte leder till riktiga jobb.

Men det stämmer inte med huvudresultaten i svensk och internationell forskning menar Olof Åslund som är generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och som forskat om invandrares etablering på arbetsmarknaden.

– För den enskilda individen ökar chanserna att få ett reguljärt arbete om individen först har haft ett arbete med stöd. Ett problem med de subventionerade anställningarna är att de kan tränga undan ”vanliga” jobb. Det är därför viktigt att rikta in åtgärderna på personer som inte skulle kunna fixa ett jobb på egen hand, säger Olof Åslund.

Totala sysselsättningen

Det är fortfarande stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda men i båda grupperna har sysselsättningen ökat sedan 2010.

Sysselsättning i procent, inrikes och utrikes födda, 16-64 år

Källa: SCB/AKU

Sammanfattning

Det går inte att slå fast exakt hur stor del av sysselsättningsökningen bland utrikes födda som beror på fler subventionerade jobb.

Men drygt 40 000 fler utrikes födda var i arbete första halvåret i år jämfört med första halvåret i fjol.

Under samma period ökade de subventionerade jobben bland utrikes födda med drygt 4 000. Det är alltså en mindre del av de nya jobben som är subventionerade.

Det stämmer alltså inte att hela sysselsättningsökningen bland utrikes födda beror på fler subventionerade jobb.

Om man däremot tittar på gruppen nyanlända så stämmer det att de senaste årens ökning av personer som kommer i arbete efter ett år kan förklaras av att fler fått arbeten med stöd.

Sverigedemokraterna har fått läsa den här faktagranskningen före publicering men avstått från att kommentera.

Rättelse:

17 aug kl 15.45: Rättelse i avsnittet om nyanlända: I en tidigare versionen stod det felaktigt att procentsatserna angav andel som fått arbete ett år efter att de avslutat etableringsprogrammet.
Korrekt är att procentsatserna anger andelen som fått arbete inom ett år efter att de påbörjat etableringsprogrammet.

20 aug kl 11.15: Under rubriken "40 000 fler jobb bland utrikes födda" lade vi till ett resonemang om definitionen av begreppet sysselsatt eftersom många läsare ställt frågor kring detta.

Källor:

Artikel från tidningen Smedjan

Migrationsverkets definition av begreppet nyanländ

SCB:s Arbetskraftsundersökningar

Eurostats definition av sysselsättning, sid 12

Medelarbetstid enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar

SCB:s rapport om vilka grupper som arbetar få timmar

Extratjänster

Utvärdering av extratjänsterna

Instegsjobb

Så fungerar etableringsprogrammet

Progression i etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens utvärdering av etableringsuppdraget