Brister i arbetet mot extremism

2:15 min

En statlig utredning visar på stora brister i Sveriges förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Det råder en osäkerhet kring hur arbetet ska bedrivas ute i kommunerna.

Det har länge diskuterats att det varit svårt för brottsbekämpande myndigheter och kommuner att dela information för att kunna förebygga våldsbejakande extremism.

Filip Ahlin är analytiker vid Försvarshögskolan, han är kritisk till de brister i det lokala arbetet som utredningen kunnat visat på.

– Det tycks råda en osäkerhet kring hur arbetet ska bedrivas lokalt mot våldsbejakande extremism. Att det är så kan inte betraktas som något annat än underkänt, säger Filip Ahlin.

Regeringen tillsatte förra året en utredning, som nu kommit fram till att polisen lättare bör kunna lämna information till socialtjänsten.

Utredaren föreslår också att socialtjänsten i sin tur ska få möjlighet att dela fler sekretessbelagda uppgifter. Bland annat när en person misstänks ha begått brott som förberedelse till terroristbrott eller terrorfinansiering. Något som i dag alltså inte är möjligt.

Anna Tansjö är den som utrett den här frågan.

– Vi fann tidigt i arbetet att det finns en stor vilja på lokal nivå att bidra i arbetet med att motverka terrorism, säger Anna Tansjö.

Men utredningen visade alltså på stora brister i just det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Det har visat sig vara svårt att få en klar bild av vad för slags förebyggande arbete som faktiskt görs ute i kommunerna. På flera håll råder det fortfarande en osäkerhet kring hur det här arbetet ens ska bedrivas.

– Alla extremister bor på lokal nivå, ingen bor på nationell nivå. Därför ska ju arbetet mot våldsbejakande extremism ske på just lokal nivå.

– Säkerhetspolisen uppger att de våldsbejakande miljöerna har växt från 300 till 3000 på bara några år. Vi har haft 300 som anslutit sig till IS, 150 har återvänt. Vi har högerextremister på frammarsch. Att den här utredningen ger så hård kritik tycker jag är oroväckande, säger Filip Ahlin.