Många kommuner saknar språklärare

1:11 min

I höst måste alla mellanstadieskolor erbjuda sjätteklassare undervisning i moderna språk, som tyska och spanska. 

Men två tredjedelar av de 161 kommuner som svarat saknar behöriga språklärare, enligt en undersökning som Ekot gjort.

Ekot har kontaktat landets samtliga 290 kommuner och av de 161 som svarat har två tredjedelar inte behöriga lärare till alla språkklasser.

JuneAnn Wincent, skolchef i Sala, är kritisk till de nya kraven med tanke på att förutsättningarna att hitta lärare ser olika ut i olika delar av landet.

– Det är absolut svårare att rekrytera om man har små skolor långt ute på landet. Jag tycker att det här beslutet är taget ur ett storstadsperspektiv, för att inte säga stockholmspersepktiv, säger hon.

Även Sven-Erik Rehn som är skolchef i Storfors kommun är kritisk.

– Det här är bara ett av de beslut som tags på högre nivå som man bara kan bedöma som ganska naiva. Det tags ständiga beslut utan att man funderar på om det finns förutsättningar  att möta de här förändrade reglerna, säger han.

I vissa orter på landsbygden är det till och med svårt att hitta obehöriga lärare och flera kommuner svarar att de försöker lösa situationen genom att bussa elever mellan skolor. Andra använder fjärrundervisning via nätet, vilket kan vara en dyr lösning säger JuneAnn Wincent, skolchef i Sala.

– Den här undervisningen vi ska bedriva i årskurs sex till alla våra skolor på landsbygden  kommer innebära en kostnad för oss på minst 400 000 kronor, troligen 500 000, säger hon.

Vilken bakgrund alla dessa obehöriga lärare ute i landet har finns det ingen samlad bild av. Det är upp till rektorerna att bedöma om de är lämpliga.

De nya kraven innebär också att eleverna ska betygsättas vilket kräver lärarlegitimation. Det innebär att någon kollega med legitimation formellt får sätta betygen. Men det kan vara en lärare som saknar utbildning i språket. 

– Det är en helt omöjlig situation för den som inte behärskar språket att göra en bedömning på ett underlag du kanske inte ens förstår, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. 

Hon säger att situationen är allvarlig.

– Det påverkar direkt kvaliteten på undervisningen. Orsaken bakom bristen är för låga löner, för tuff arbetsbelastning och för mycket detaljstyrning och reglering av lärarkåren, säger hon.

Även Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är starkt kritisk till situationen.

– Jag tycker att det är ett katastrofläge. Sverige är ett litet land och vi är enormt exportberoende. Att kunna mer än engelska blir viktigare och viktigare, säger hon.

Bakgrunden till de nya kraven är att skolan återgår till en så kallad stadieindelad timplan med låg- mellan- och högstadium och samtidigt görs språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.