Bosnienserber välkomnar Lavrov

2:46 min

I dag gästar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Bosnien-Hercegovina.
Hans besök sätter fokus på ett växande ryskt intresse för landet och inte minst för den bosnienserbiska republiken, där serberna är i majoritet.

– Om Putin kom hit skulle jag med glädje rösta på honom!

Säger Jelena som tar en rökpaus från arbetet i matbutiken i Banja Luka, huvudort i den Bosnienserbiska republiken, den del av Bosnien-Hercegovina där serberna är i majoritet. De egna politikerna ger hon inte mycket för.

En bit bort har grunden just lagts för den rysk-ortodoxa kyrka som med pengar bland annat från Ryssland ska byggas här.

I måndags hölls en invigningsceremoni och portalen prydd med vita blommor står fortfarande kvar.

Att förknippas med Ryssland är här något enbart positivt, så när utrikesminister Sergej Lavrov besöker Banja Luka i dag, efter att först ha hållit officiella möten i Sarajevo, är det något som den Bosnienserbiska republikens ledare Milorad Dodik tar åt sig äran av. Bland annat med hopp om att det ska ge extrapoäng i valet om ett par veckor.

Ryssland har på senare år visat ett växande intresse för Bosnien-Hercegovina, inte minst för den serbdominerade delen där Banja Luka ligger.

Bland annat ägs republikens enda oljeraffinaderi av ett helstatligt ryskt bolag. Och för att vara en regional ledare i en republik med 1,2 miljoner invånare är Milorad Dodik på besök hos Rysslands president Vladimir Purin iögonenfallande ofta.

En vanlig tolkning av det ryska intresset för den Bosnienserbiska republiken är att Ryssland genom sina nära kontakter vill fungera som en slags motvikt till Bosnien-Hercegovinas strävan västerut mot EU och möjligen också Nato.

Men Predrag Ćeranić, dekan vid fakulteten för säkerhetsstudier vid Banja Lukas universitet, tycker att allt tal om ryskt inflytande är överdrivet.

– Jämför bara storleken på den ryska ambassaden i Sarajevo med den amerikanska så ska du se vem som har störst inflytande här, säger han.

Även Banja Lukabon Ognjen tycker att de bosnienserbiska ledarnas tal om sina starka band till Ryssland inte riktigt håller.

– Så fort de behöver pengar, vilka vänder de sig till: jo, till IMF, Världsbanken och andra västliga institutioner, säger han.