Fel om stigande medeltemperatur
Den undersökning av stigande medeltemperaturer vi publicerade måndagen 24 september visar sig ha brister. Det är beklagligt och vi vill belysa vad som är fel.
Uppgifterna bygger på åter-analyser av temperaturdata som gör det möjligt jämföra mätdata från olika slags stationer och över tid. Dock är det så stora skillnader i de tidiga data från början av 1900-talet och de från början av 2000-talet, att resultatet blir missvisande i många fall, säger meteorolog Per Undén som forskar kring återanalyser vid SMHI:
– Man har använt två olika klimatåteranalyser av temperaturer som har olika egenskaper. Den första serien är för kall, och man har tagit den senare dataserien, som är mer korrekt och tagit skillnaden mellan dem. Så man har fått i genomsnitt 1,5 grad för mycket i sina resultat.
Varför går de inte att jämföra?
– De är gjorda på olika sätt. När man gör sådana här återanalyser, måste man använda en bestämd modell och ett bestämt observationsunderlag.
Inför publiceringen hade Ekot tillgång till underlaget och stämde även av med SMHI. Men ingen av oss lade märke till bristerna.
Trenden är dock att medeltemperaturen stigit sedan 1900-talets början, men inte så mycket som 3,4 grader i Kiruna, eller 2,5 grader i flera svenska städer.
Skillnaden i Sverige är 1,1 grads ökning och 1,2 grad om man tittar på norra Norrland, enligt SMHI.