Medicinpris till forskning om cancerbehandling
Nobelpriset i medicin går i år till James P Allison och Tasuku Honjo. Deras forskning handlar om reglering av immunsystemet, närmare bestämt hämning av immunsförsvarets bromsmekanismer.
Redan finns behandling för patienter baserade på forskarnas upptäckter, bland annat läkemedel mot hud-, lung- och njurcancer.
– Nu kan man rädda livet på personer som drabbas av cancerformer som tidigare inte gick att behandla, säger professor Gunilla Karlsson Hedestam, i en intervju med Ekots Anna Larsson.
De avgörande upptäckterna gjordes på 1990-talet, men läkemedlen till patienter har kommit de senaste åren.
Det här angreppssättet har närmast revolutionerat cancerbehandlingen.
Svårigheten att behandla cancer framgångsrikt har gjort att forskningen har sökt sätt att få det egna immunförsvaret att aktiveras, och angripa cancercellerna.
De forskare som prisas nu har arbetat med olika metoder för att styra immunförsvaret att angripa cancer. Man har hittat sätt att släppa på "bromsar" som finns i systemet, så att immunförsvaret kan gå till angrepp mot cancern.
James P. Allison studerade under 1990-talet CTLA-4, ett protein på ytan av T-celler, som utgör en viktig del av immunsystemet. Proteinet fungerar också som en broms av T-cellerna, och Allison hittade ett sätt att "släppa på bromsen", så att cellerna kunde aktiveras.
– Åh, herregud, säger en yrvaken James P Allison till nyhetsbyrån TT, när deras reporter berättar den glada nyheten för honom.
– Tack, tack, wow, fortsätter den chockade professorn, som precis förärats ett av de finaste forskningspriser man kan få.
Redan 1992, några år före Allisons fynd, hade Tasuku Honjo upptäckt ett annat protein, PD-1, som även det finns på T-cellernas yta, och fungerar som en broms. Honjo upptäckte att om han kunde blockera bromsen PD-1, så krymptes cancertumörer.
"Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har årets Nobelpristagare etablerat en helt ny princip för cancerbehandling.", skriver Karolinska Institutets nobelförsamling i ett pressmeddelande.
"Allisons och Honjos forskning har öppnat dörren för att pröva och kombinera olika metoder för att hämma immunförsvarets bromsar i syfte att behandla cancer. De banbrytande upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer.", fortsätter pressmeddelandet.
Medicin priset är det första av årets Nobelpris som tillkännages. Imorgon tillkännages fysikpriset och på onsdag kemipriset. På fredag är det dags för fredspriset i Oslo, och på måndag blir det känt vilka som belönas med ekonomipriset.
I år delas inget litteraturpris ut, till följd av krisen i Svenska Akademien. Istället väntas både 2018 och 2019 års Nobelpris i litteratur delas ut nästa år.
Medicinpristagaren utses av Karolinska Institutet, som skakades av Macchiarini-affären för några år sedan. Dåvarande ledaren för nobelkommittén vid KI avgick i spåren av skandalen, och i ljuset av att även Svenska Akademien nu hamnat i blåsväder, säger nuvarande ledaren för gruppen som tar fram pristagarna, Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet, i en artikel på KI:s webb, att det är viktigare än på länge att vårda prisets renommé.
Femtio professorer i Karolinska Institutets Nobelförsamling väljer varje år ut den eller de forskare som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Vid sidan av församlingen finns en Nobelkommitté, en arbetsgrupp med ungefär 15 personer som sköter mycket av det praktiska arbetet.
Diskussionen om att få kvinnor har tilldelats Nobelpriset, särskilt inom naturvetenskaperna, har pågått länge men tagit ny fart på senare tid.
Det är också få kvinnor som skickar in nomineringar till de utdelande församlingarna, enligt KI. Här har nobelkommittén på KI försökt få till en förändring, genom att skicka ut fler enskilda inbjudningar till kvinnor, något som man säger i artikeln på sin hemsida har gett resultat.
Trots det blev det inte någon kvinna som belönades med årets medicinpris.
