Nu kan striden om Laponiatjuottjudus ordförandeskap avgöras
Snart kan ordförandefrågan i Laponiatjuottjudus, föreningen som förvaltar världsarvet Laponia vara löst, på onsdag möts partsrådet i Jokkmokk.
Det var förra året som Jokkmokks kommun framförde att de vill sett ett roterande ordförandeskap i Laponiatjuottjudus, som är den föreningen som förvaltar de nationalparker och naturreservat som ingår i världsarvet Laponia. Sedan starten av den lokala förvaltningen av världsarvet så har en representant för någon av de nio samebyarna hållit i ordförandeklubban.
Eftersom samebyarna inte vill släppa ordförandeposten har det lett till en intern strid i Laponiatjuottjudus. Därför hålls det imorgon, onsdag, ett extra insatt partrådsmöte där ordförandefrågan kan få en lösning.
I över ett års tid har de försökt lösa ordförandefrågan. Laponiatjuottjudus drivs enligt konsensusprincipen som innebär att alla ska vara överens om de beslut som tas. För att komma till en lösning har en arbetsgrupp tillsatts och en utomstående processledare har även kopplats in för att jobba med den infekterade frågan.
Även Sametinget har begärt ett möte med miljö- och energidepartementet för att säkra att samebyarna har möjlighet att fatta ett beslut på rättvisa grunder. Sametinget är inte en part i Laponiafrågan, men styrelsens vice ordförande Lars-Miguel Utsi förklarar att i deras intresse ligger samebyarnas väl och ve.
- Vi ser att de samiska parterna är tvingade att ta ett svårt beslut, det ska ske snabbt och det är stora värden som påverkas, säger han.
Regeringens förordnande för den lokala förvaltningen av världsarvet Laponia löper ut den sista december i år. Just nu utvärderar regeringen den lokala förvaltningen och frågan har också varit ute på remiss.
På miljö-och energidepartementet säger de att inget beslut kommer att fattas rörande förvaltningen innan Laponiatjuottjudus interna angelägenheter är lösta, även om de betonar att det är vitt skilda saker.
Bakgrund världsarvet Laponia
1996 utnämndes Laponia till världsarv av Unesco. Området med stora skogar, fjällar och myrer är 9 400 kvadratkilometer stort och ligger i norra Sverige. De samebyar som berörs och verkar inom Laponia är fjällsamebyarna Luokta-Mavas, Tuorpon, Jåhkåkasska, Sirges, Unna Tjerusj, Báste och Gällivare skogssameby. Ytterligare två samebyar har rättigheter i området.
Föreningen Laponiatjuottjudus
I föreningen Laponiatjuottjudus sitter:
- Nio samebyar i Laponia: Baste čearru, Sirges, Tuorpon, Unna tjerusj, Jåhkågaska tjiellde, Gällivare skogssameby, Luokta-Mávas, Slakka samt Udtja.
- Jokkmokk och Gällivare kommuner
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Naturvårdsverket
Tjuottjodit är det lulesamiska ordet för att ta hand om något, att förvalta. Föreningen har förvaltat de nationalparker och naturreservat som ingår i världsarvet Laponia sedan 2013.
De samiska representanterna är i majoritet i styrelsen och alla beslut fattas med konsensus.
Regeringen har i december 2018 förlängt Laponiaförordningen fram till 31 december 2022.
Källa: Laponia.nu
