Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm nyckelperson i rasbiologin
Grundaren av Kiruna, Hjalmar Lundbohm, spelade en aktiv roll i rasbiologin. Det skriver historikern Curt Persson i en ny biografi om Lundbohm.
Författaren och historikern Curt Persson ger i dagarna ut en ny biografi om LKABs första disponent och Kirunas grundare, Hjalmar Lundbohm.
Persson beskriver Lundbohm som en dualist som dels bidrog till att Johan Turi kunde ge ut sin bok Muitalus sámiid birra, dels även finaniserade rasbiologiska studier av samer.
Lundbohm bidrog både med pengar och kontakter när Rasbiologiska institutets blivande chef Herman Lundborg inledde sina rasbiologiska studier av samer och tornedalsfinnar i Kiruna för omkring 100 år sedan.
Dessförinnan hade han även bekostat arkeologen Gustaf Hallströms vetenskapliga resa till Kiruna 1907, där Hallström bland annat genomförde skallmätningar på samiska kranier under Jukkasjärvi kyrka, skriver Persson.
-Han var personligt engagerad och han delade värderingarna. Lundbohm var en nyckelperson som bekostade resorna och upplät sitt nätverk i form av kyrkoherdar, präster och predikanter som behjälpliga i verksamheten.
Lapp-ska-vara-lapp
Hjalmar Lundbohm verkade i en tid i början av förra seklet med starka nationalromantistiska och rasbiolgiska strömningar.
Lapp-ska-vara-lapp-doktrinen var en bärande del av samepolitiken som gick ut på att segregera framförallt de renskötande samerna från den övriga befolkningen.
Curt Persson skriver i boken att Lundbohm var mycket aktiv i debatten och han författade flera promemorior om både renskötsel och renskötarbarnens skolgång.
Men hela Lundbohms hela tankesätt genomsyrades just av segregationstanken – och ena sidan kände han ett dåligt samvete för industrialismens intrång i renskötselområdet, å andra sidan hade han uppfattningen att samerna skulle hålla sig till renskötseln.
Curt Persson ger ett praktiskt exempel på detta:
-Lundbohm var ju väldigt konsekvent med att inte anställa samer inom någon verksamhet under sin tid. Samtidigt höjer han samerna som ett kulturfolk ur ett nationalromantiskt perspektiv. Han vill bevara samerna som ett urfolk – de ska vara kvar precis som de är.
Finaniserade Turi
Hjalmar Lundbohm hade ett brett nätverk av konstnärer och författare i sin omgivning och många besökte också Kiruna: Anders Zorn, Albert Engström och prins Eugen för att nämna några.
Lundbohm ordnade konstutställningar med några av de främsta namnen och till slut vallfärdade konstnärerna till Kiruna och fjällvärlden.
Men Lundbohm finansierade också via LKAB ett flertal vetenskapliga studier och även utgivningen av Johan Turis bok Muitalus sámiid birra, den första boken utgiven på samiska som Turi skrev med hjälp av danskan Emilie Demant.
-Han hade en dualistiskt inställning men också en öppen och ärlig inställning till den samiska kulturen. Men Lundbohm hade ju också en relation till Emilie Demant, han var ju rentav förälskad. Det är ju framförallt tack vara henne pengarna kommer till boken, säger Curt Persson.
Den 6 oktober är preliminärt utgivningsdatum för Curt Perssons bok, Hjalmar Lundbohm - Ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat.
