Sverigebilden
Här kan du läsa hela programmet ”Sverigebilden”. Klicka här om du hellre vill lyssna på programmet.
(Kollage av röster):
– Sverige, säger USA:s president Donald Trump i ett tal i februari 2017 som sändes i ett flertal medier, bland annat CNN.
– Sverige. Dödligt våld på högsta nivå sedan man började registrera dem, inleder Russia Today sin nya dokumentär om Sverige som heter ”Testing Tolerance”.
– No-go-zoner i Sverige, jag trodde inte att sådana platser fanns men det gör det, säger ett nyhetsankare på FOX News.
– Många svenskar är arga, de inser att de har blivit ljugna för, säger journalisten Dale Hurd i ett reportage på CBN News, om migrationen till Europa.
– Vem hade trott det?, säger USA:s president Donald Trump som fortsättning på sitt tal i februari 2017.
Sverige har flera gånger fått internationell uppmärksamhet de senaste åren. Vi börjar reportaget i London 2016.
– En dag satt jag vid mitt skrivbord i London och fick ett telefonsamtal.
Det här är Ruth Alexander – journalist på BBC i London. Det är i december 2016, och hon sitter på sitt kontor när telefonen ringer. Personen som ringer henne vill uppmärksamma henne på ett längre nyhetsinslag i TV.
– Den person som ringde meddelade att de ringde å sin klients vägnar. Så han skickade ett mail och jag klickade på länken till videon. Jag blev verkligen förvånad, säger Ruth Alexander.
Samtalet följs av ett mail med en länk till ett tv-reportage. Ruth klickar på länken och börjar titta. I reportaget som spelas dyker en rubrik från en artikel som hon skrivit upp. TV-reportaget har blivit en världsnyhet. Och Det handlar om Sverige.
Sverigebilden
Kaliber idag – om bilden av Sverige i utländska medier.
Intresset för Sverige har ökat under de senaste åren. I alla fall när det gäller rapporteringen från europeiska nyhetsmedier, om man tittar på antalet artiklar som skrivits om Sverige.
Den svenska journalisten Sara Malm har bott i London i tio år, och har sedan flera år tillbaka jobbat på nättidningen Mail Online. Som utlandssvensk stöter hon på mer eller mindre samma bild av Sverige i sin omgivning, och i brittiska medier, nu som när hon flyttade dit för tio år sen.
– Jag tror att oavsett på vilken kant av politiken som man är - om man the Guardian eller om man läser Daily Express så, det spelar ingen roll var man står i politiken. Man ser Sverige som en utopi. Det är nästan som den perfekta lillebrorsan, säger Sara Malm.
Men samtidigt har bilden om Sverige ändrats när det gäller nyhetsrapporteringen. Paul Rapacioli, grundare till nättidningen The Local, nyheter om Sverige på engelska, har skrivit en hel bok om hur Sverige beskrivs i utländska medier. Boken heter ”Good Sweden, Bad Sweden”, och handlar om hur både en bra bild av Sverige och en dålig beskrivs samtidigt.
James Savage är VD på svenska The Local, och delar Paul Rapaciolis åsikt. James Savage har bott i Sverige i 15 år. Under tiden har han hunnit bevaka fyra svenska val. Genom åren har han följt hur utländska medier rapporterar om Sverige. Vi träffar honom på Södermalm i Stockholm där The Locals redaktion ligger.
– Den bilden som man hade tidigare var en bild av Sverige som det mesta framgångsrika landet som världen någonsin har sett. Det mest jämlika, jämställda landet som finns i världen. Ett land som folk på vänster och i mitten av politiken i Storbritannien, USA och Frankrike använde som modell, säger James Savage.
Har bilden av Sverige ändrats?
Kaliber har tittat på hur de största medierna i Europa har rapporterat om Sverige under de två veckorna fram till valet 2014 och de två sista veckorna fram till valet 2018.
Genom att först se vilka två nyhetsförmedlare som har flest antal unika besökare på nätet, har vi sedan gått vidare för att se hur många artiklar de skrivit som handlar om Sverige under veckorna fram till de två senaste valen.
Antalet artiklar som handlar om Sverige har ökat i nästan hela Europa enligt siffrorna som vi får fram. Länder där rapporteringen ökat mest jämfört med valet 2014 är Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Österrike och Spanien.
Sammanlagt har de här fem ländernas största nyhetsförmedlare skrivit nästan tre gånger så många artiklar om Sverige inför valet 2018 som de gjorde inför valet 2014.
Vi lämnar The Locals kontor och går till Slottsbacken i Stockholm. Där sitter myndigheten Svenska institutet.
Svenska institutet och Sverigebilden
En myndighet som lyder under utrikesdepartementet och som har uppdraget att öka intresset för Sverige. Myndigheten håller även löpande koll på hur Sverige uppfattas ute i världen – det vill säga, Sverigebilden utifrån.
Henrik Selin, chef för avdelningen Sverigekommunikation på Svenska institutet följer rapporteringen om Sverige i utländska medier.
– I rapporteringen om Sverige så finns, och det gör det även historiskt, så finns hela tiden den här diskussionen om Sverige som någon slags idyll. Och vilket egentligen inte är bra för något land att uppfattas som en ouppnåelig, eller idyll som inte är relevant för andra i omvärlden. Nu tror jag inte att det stämmer helt och hållet men den debatten finns. Och det sättet att skriva om Sverige har funnits, säger Henrik Selin på Svenska institutet.
Men bilden av Sverige håller till viss del på att förändras enligt Henrik Selin.
– Och det såg vi ganska tydligt här i början av 2015/16 när den här rapporteringen kom. Att det var flera internationella medier som rapporterade av den typen. Till exempel i Tyskland, där man skrev att "Bullerbynationen" som uppfattas vara en stark välfärdsnation utan större problem, också nu är ett land som alla andra som möts av stora problem i förhållande till omvärlden. Och vi har sett liknande rapportering också i medier från Storbritannien och Frankrike, och liknande. Så, den dimensionen finns där hela tiden. Oavsett om det som rapporteras bedöms vara trovärdigt eller inte, säger Henrik Selin.
Astrid Lindgrens barnböcker ”Barnen i Bullerbyn” har kommit att ge namn åt en av versionerna av Sverige och övriga skandinaviska länder.
I artikeln ”Ett drömland för familjer?” från augusti 2011 skriver Spiegel Online: "Jämställda, rika, hälsosamma, liberala, med en hel del orörd natur och väldigt mycket tid - den synen på välfärdsstaterna i Skandinavien kallar kommentatorerna för 'Bullerbysyndromet'”.
Men bilden av Sverige som ett barnboksland har fått konkurrens, även i tyska medier där referensen till just Bullerbyn varit återkommande.
I februari, förra året löd en rubrik i Spiegel Online: ”Hur Bullerbyn hamnade i rubrikerna”.
Artikeln ger en mer nyanserad bild av Sverige – ”Sverige är varken ett Bullerbyparadis … eller ett land i Kaos.”
Flyktingkrisen 2015 förändrar bilden
– Det är framförallt en stor förändring och det är en förändring som börjar i samband med den så kallade flyktingkrisen 2015, vintern 2015-16. Rapporteringen av Sverige under de här åren präglas av ganska många olika typer av berättelser. Och den enskilt starkaste, nya berättelsen som finns de här senaste åren, det är den här som fokuserar på utmaningar eller snarare problem i Sverige kopplat till migration och flyktingmottagande, säger Henrik Selin.
Samtidigt som det blev en ökning i antalet nyheter med negativ rapportering av Sverige i utländska medier, har Sverige efter 2015 även använts som exempel i politiska syften. Även i amerikansk politik – där Sverige varit både exempel på ett land att ta efter, och ett land att varnas av.
– Är det verkligen möjligt för någon som kallar sig själv för socialist att bli vald till USA:s president, frågar programledaren för ABC News Bernie Sanders.
Under presidentvalkampanjen 2016, då Bernie Sanders kandiderade för att bli Demokraternas presidentkandidat i USA, använde han Sverige – och övriga länder i Norden – som positiva exempel för att föra fram sin egen politik.
– Så länge vi vet vad demokratisk socialism är. Och om vi vet att det i skandinaviska länder som Norge, Danmark och Sverige, i de länderna är sjukvård en rättighet för alla, där är universitetsstudier gratis och de har starkare pensions- och förskolesystem än USA, säger Bernie Sanders.
Men Bernie Sanders var inte ensam om att använda Sverige som exempel för politiska poänger.
Tillbaka till London och det där samtalet från USA i december 2016. BBC-journalisten Ruth Alexander har klickat på den där länken som kom i ett mail och börjat titta på nyhetsinslaget.
Sverige – hem åt heta blondiner och döda vikingar… och så en ny titel, enligt den amerikanska tv-kanalen Fox News som sände inslaget: ”Europas våldtäktshuvdstad” – så inleds reportaget om Sverige där rubriken på Ruth Alexanders artikel sveper förbi.
– Jag blev verkligen förvånad över att se hur de utnyttjat min journalistik. Reportaget börjar med att de sveper över rubriken till min artikel – ”Sveriges våldtäktsstatistik i rampljuset” och mitt namn under rubriken, säger Ruth Alexander.
TV-reportaget om Sverige som Ruth Alexander hade fått en länk till tog avstamp i en av hennes artiklar där hon jämför våldtäktsstatistik mellan olika länder – bland dem Sverige. Artikeln var från 2012 och handlade om att fler våldtäkter anmäls här eftersom vi har ett annat system för att anmäla brott. Men först nu, flera år senare snappades artikeln upp av Fox News.
Men utgångspunkten för Fox News-reportaget var enbart rubriken till hennes artikel. Resten av videon handlade om att Sverige har stora problem med brottslighet, våldtäkter och att andra våldsbrott ökade.
Och man tog upp det stora antalet migranter som åren innan, särskilt under 2015, hade sökt sig till Sverige.
– Och resten av videon handlade om hur Sverige hade stora problem med brottslighet, våldtäkter och hur andra våldsbrott ökade. Man implicerade att detta berodde på att ett stort antal migranter hade tagit sig till Sverige, säger Ruth Alexander.
Men snart fick Fox News-inslaget ännu större spridning.
"Last night in Sweden"
"Ni ser vad som skedde i Sverige föregående natt... i Sverige", säger USA:s president Donald Trump under ett tv-sänt tal. Samtidigt som frågan om ”vad var det som hände i Sverige föregående natt egentligen?” spred sig internationellt så insåg Ruth Alexander att det var det där Fox News-reportaget som Trump hade sett och refererade till. Och som i sin tur hänvisade till hennes artikel.
– Och jag tänkte att det nog är det där inslaget. Han måste ha sett inslaget. Jag visste det och det var så jag blev indragen i ”Last night in Sweden…”, berättar Ruth Alexander.
Uttalandet från president Trump fick stor uppmärksamhet runtom i världen. Men det var egentligen ingen specifik händelse ”last night” alltså förra natten som hade hänt, som det rapporterades om. Det var helt enkelt eftersom det som Trump pratade om var att han sett inslaget förra natten, inte att det hade hänt något just förra natten. Det var snarare att Sverige användes som inrikespolitiskt slagträ av Trump som gjorde att medieljuset riktades mot Sverige.
– För det första var det en unik händelse när det skedde, våren 2017. Apropå att, när vi följer rapporteringen om Sverige så kunde vi se väldigt tydligt att det blev en stark puckel i internationell uppmärksamhet, säger Henrik Selin.
Men även om denna händelse blåste över ganska snabbt, så fortsatte en stor del av rapporteringen om Sverige i utländska medier att öka. Även den negativa rapporteringen.
I Kalibers undersökning om Europeiska mediers intresse för Sverige, så visar den att intresset ökat kraftigt under valspurten 2018 jämfört med valspurten 2014.
Det tydligaste exemplet på det ökade intresset under de senaste två valspurterna i Sverige är Storbritanniens två största medier på nätet, sett till antalet unika besökare – The Guardian och BBC.
Under de två veckorna fram till valet 2014 publicerade de tillsammans 171 artiklar som handlade om Sverige.
Under samma period, de två veckorna fram till valet 2018 skrev de sammanlagt 502 artiklar som handlade Sverige.
Valet var ett av de ämnen som gavs mest utrymme under perioden, med fokus på SD:s potentiella framgångar. Och vinkeln är övervägande om migration och invandring.
"Farväl till paradiset"
På valdagen sänder BBC ett program om Sverige och Malmö som ett exempel på hur Sverige har utvecklats och den nya berättelsen om Sverige kontrasteras mot den tidigare utopiska bilden av Sverige.
I Tyska medier har kontrasterna mellan den nya berättelsen om Sverige och det som tidigare beskrevs som - Bullerbynationen – varit återkommande.
I en artikel med rubriken "Farväl till paradiset", som publicerades av Spiegel Online den andra september i år, en vecka innan valet, står det att läsa; "Bullerby-idyllen var alltid en kliché.”
Artikeln i Spiegel Online fokuserar på brott och utgår från Malmö – ”Zlatans hemstad” som reporter benämner staden när Rosengård tas upp och skriver ”En serie brutala våldsbrott skakar Sveriges största städer. Tio personer har dödats sedan början på året”.
Intresset, menar James Savage på The Local, ligger i just den här kontrasten mellan då och nu, som utländska medier gillar att beskriva.
- Och just att man hade den här jättepositiva bilden tidigare gjorde att det var mer saftigt att sen skriva om det negativa. Och det var migrationskrisen, skulle jag säga, som fick belyste att allt i Sverige inte är en dans på rosor, allting funkar inte jättebra, det är ett land som alla andra. Men eftersom kontrasten med den tidigare bilden var så stark, att det svängde för hårt i den andra riktningen, så det blev en snedvriden bild. Den tidigare bilden var också snedvriden, säger James Savage.
Internationell uppmärksamhet
Förutom att rapporteringen om Sverige i utländska medier har ökat kraftigt från veckorna innan valet 2014 jämfört med 2018, så har även en del andra händelser fått internationell uppmärksamhet mellan valen.
När ett australiensiskt Tv-team tog sig till Sverige för att göra ett program om migrationen och dess effekter blev deras besök i Rinkeby en världsnyhet. Teamet skulle göra ett avsnitt av det populära programmet 60 minutes som sänds i Nine Network i Australien.
Under besöket i Rinkeby blev Tv-teamet attackerade, och allt hamnade på film som sedan spreds. Klipp från programmet har återpublicerats många gånger på bland annat Youtube, och nyheten spred sig förutom i Australien även ibland annat brittiska Daily Express, Daily Mail, The Guardian och BBC samt den statligt ägda ryska Tv-kanalen Russia today.
Den nya uppmärksamheten Sverige fått de senaste åren ledde till att händelser kopplade till migration och invandring uppmärksammades mer än tidigare. Den nya berättelsen, ett ”negativt migrationsnarrativ” om Sverige spreds, enligt Svenska institutets rapport från 2018.
Ett annat exempel på nyheter som fått stor spridning är mordet på en kvinna som arbetade på ett HVB-hem för ensamkommande i Mölndal, som mördades av en av de som bodde på hemmet.
Fallet uppmärksammades ända bort på andra sidan Atlanten, bland annat i amerikanska Washington Post. Den brittiska tabloidtidningen Daily Mail var på plats och bevakade rättegången i tingsrätten i Göteborg.
Händelser i Sverige som uppmärksammas i utlandet – kopplat till migration och invandring – har enligt Svenska institutet varit framträdande i rapporteringen från 2015 och framåt.
Den senaste stora nyheten som fått internationell uppmärksamhet är de omfattande bilbränderna i Göteborg och Trollhättan i mitten på augusti, ett par veckor innan valet, i september i år. Även denna händelse rapporterades flitigt i europeiska medier, och hamnade också på andra sidan Atlanten då bland annat New York Times rapporterade om bränderna.
Sverigebilden diskuteras
Samtidigt som det internationella intresset för Sverige har ökat, så har bilden av Sverige varit föremål för diskussioner och debatter på hemmaplan.
Hur andra länder rapporterar om Sverige har blivit en vattendelare när det gäller den inhemska debatten – i Sverige. När det gäller negativ rapportering som brott och invandring finns det två sidor – de som tycker att det är den korrekta beskrivningen – och de som tycker att bilden är överdriven.
Såhär lät det i SVT:s nyhetsprogram, Aktuellt i januari förra året när Aftonbladets ledarskribent, Anders Lindberg och Alice Teodorescu, chef för Göteborgs Postens ledarredaktion debatterade Sverigebilden.
– Det klart att Sverige inte kommer att bli som Libyen. Det här med no-go-zoner, det finns inga no-go-zoner i Sverige. Det här är ju en bild som inte stämmer, och det klart att man får välja vilka åsikter man vill, men man får inte välja vilka fakta man vill, säger Anders Lindberg i debatten.
– Jag skulle säga att det är lika allvarligt att försköna som att svartmåla verklighetsbilden, säger Alice Teodorescu i debatten.
Men det är inte enbart på ledarsidorna som självbilden tagits upp. Även politiker har debatterat hur och varför Sverige i vissa fall har fått en mer negativ beskrivning.
När miljöpartiets språkrör, Gustav Fridolin och Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson avhandlade samma ämne i TV4, i juni i år så hade de skilda bilder av Sverige och rapporteringen om Sverige.
– Vi har riktiga problem som klyftor och segregation, men det är ju inte riktigt det som de som har försökt skrämmas med Sverige bryr sig om, säger Gustav Fridolin (MP) i debatten.
– Oavsett vad undersökningar visar, så, jag tror inte att det är någon slump att i Danmark och Norge så blir bilden mer negativ därför att man tycker inte att Sverige har tagit tillräckligt med ansvar i till exempel invandringspolitiken och det drabbar även Danmark, säger Jimmie Åkesson (SD) i debatten.
Toppar i bevakningen
När Kaliber går igenom artiklar från veckorna innan valet 2014 jämfört med veckorna innan valet 2018 från Europiska medier ökar inte bara antalet artiklar, utan även artiklar med negativa vinklar om Sverige. En tydlig skillnad går att se med fokus på brott, invandring och utsatta områden. Men det finns fortfarande ett stort mellanrum fullt av artiklar mellan både den helt negativa och den helt positiva bilden av Sverige.
Debatter som vi nyss hörde om mediebilden av Sverige fokuserar lätt på artiklar som handlar om en närmast dystopisk bild av Sverige. Som i sin tur jämförs med tidigare artiklar som skriver positivt om Sverige. Men varken den ena eller den andra bilden är rättvis när bilden om Sverige i utländska medier diskuteras. Det är en analys som Svenska institutet gör i sin senaste rapport 2018.
- I det internationella bruset så, när Sverige slår igenom då är det enskilda nyhetshändelser som blir toppar i omvärldens uppmärksamhet. Och det är intressant att de toppar vi verkligen kan se är inte de människor i första hand tror. Förra året så var den enskilt största nyhetshändelsen på sociala medier om Sverige, det var Svenska Rallyt. Vilket ju absolut inte är en nyhet som vare sig är negativt präglad eller kanske den man tror. Och väldigt mycket av det som skrivs, både på engelska och andra språk, handlar om idrott och kulturhändelser - musikhändelser eller när Sverige har spelat fotbolls-VM, säger Henrik Selin
Och det finns även en skillnad i hur man ser på Sverige - den bilden som utländska medier har – kontra vad människorna i samma länder har. Även om de negativa artiklarna ökar och får stor uppmärksamhet, så ökar även de positiva, menar Henrik Selin.
Den nya berättelsen om Sverige, med början 2015, som har varit framträdande de senaste åren, har varit tydligt negativ med ett, som Svenska institutet skriver i sin rapport, ”migrationsnarrativ”. Men Sverigebilden har en längre historia än de senaste åren och då har det inte riktigt varit så negativt.
- Den andra iakttagelsen är att just att det har varit övervägande positiv bild i den internationella rapportering som finns. Det finns naturligtvis gott om enskilda kritiska inlägg också om Sverige och Sveriges utveckling. Men generellt sett, över tid så har rapporteringen om vårt land ändå varit ganska positiv, säger Henrik Selin.
Flera bilder samtidigt
Och historiskt sett har flera olika berättelser om Sverige spridits internationellt. Även samtidigt, precis som i dag. Det finns ett "bra Sverige" och ett "dåligt Sverige".
Det slår The Local-grundaren Paul Rapacioli fast, som alltså skrivit en hel bok om detta, som heter just heter ”Good Sweden, Bad Sweden, alltså ”bra Sverige, dåligt Sverige” om de båda bilderna av Sverige, som finns samtidigt.
Brittiska BBC har till och med gjort ett specialinslag, som i sin tur baseras på boken, som heter ”Sweden: Truth, Lies and Manipulated Narratives” – alltså "Sverige: Sanningar, lögner och manipulerade narrativ” – och problematiserar, precis som Paul Rapacioli, att det går att berätta en positiv historia om Sverige, och en negativ - samtidigt.
Henrik Selin tror att rapporteringen om Sverige kommer att fortsätta att svänga fram och tillbaka i framtiden, men att det är svårt att säga något om framtiden.
- Debatten om Sverige som ett misslyckat land, hur det går beror ju väldigt mycket i hög grad på vad Sverige gör. Hur det går för Sverige. Om Sverigefortsätter att utvecklas som vi gör i dag, det vill säga väldigt väl, står oss väldigt väl i internationella termer, då kommer säkert intresset för Sverige med en viss positiv koppling också fortsatt att finnas kvar. Så att, det är lite för tidigt att säga vart det kommer att ta vägen, säger Henrik Selin.
Ruth Alexander, på BBC, som efter Donald Trumps uttalande gjorde ett reportaget med titeln "Last night in Sweden" om Sverige, och som fortsätter att bevaka Sverige, tror så här om berättelsen om Sverige framåt:
- Sverige är ingen simpel historia, det är lika komplext som alla andra platser i världen. Och man kan inte anta att alla platser förblir så som de varit. Förändring håller på att ske i Sverige och om 10 år kanske det känns som en helt ny plats, igen, säger BBC-journalisten Ruth Alexander.
