Särskolan

Markus felplacerades i särskolan: Min självkänsla sparkades undan

1:40 min

Markus hade svårt att koncentrera sig på skolan för att han hade problem hemma och sattes i särskolan när han gick i femman. Idag säger han att han aldrig borde ha gått där.

Markus Heijdenberg minns mellanstadiet som besvärligt. Det var framförallt matematiken som gick tungt, medan andra ämnen gick bättre.

På frågan om han skulle ha klarat matten om han fått lite mer hjälp svarar han: Absolut!

Då diagnosticerades han med en lindrig utvecklingsstörning, men när han testades igen när han var 19 år visade det sig inte stämma.

Idag tror Markus att orsaken till hans problem fanns i hemmet. Det var besvärligt hemma och han kunde inte koncentrera sig i skolan för att han var så orolig över det som hände hemma.

Både självkänslan och självförtroendet blev ju undansparkat fullständigt

Markus var elev till läraren Olle Andersson på Lugnviksskolan och de är båda eniga om att Markus borde ha fått stanna kvar i den vanliga grundskolan. Olle berättar att Markus gjorde framsteg och inte alls var svagast i klassen. Markus minns ett matteprov som plötsligt gick bra och han kände att det var nog möjligt att klara det ändå.

Men beslutet fattades över båda deras huvuden och Markus gick resten av sin skolgång i särskolan i Kramfors.

– På en gång när jag kom till särskolan kände jag att det var inget för mig. Det var skillnad på mig och de andra eleverna.

Om det inte hade varit för särskolan så hade jag kunnat lära mig så mycket mera saker.

Det som knäckte Markus var när läraren i särskolan sa att här får alla göra allt i sin egen takt. Markus tyckte att meningen med skolan försvann, han fick inga utmaningar och han gav upp helt och hållet.

Och åren i särskola har påverkat hela hans liv.

– Jag har haft väldigt mycket ilska genom åren. Om det inte hade varit för särskolan så hade jag kunnat lära mig så mycket mera saker än jag kan idag. 

Jag har det i ryggen hela tiden att jag har gått i särskola och jag har ju inga riktiga betyg.

Att han gått i särskola blev ett ärr som han bär med sig hela tiden, säger Markus.

– Varenda arbetsgivare jag träffar måste jag bevisa nånting för , jag har det i ryggen hela tiden att jag har gått i särskola  och jag har ju inga riktiga betyg.

För en utomstående betraktare ser Markus liv bra ut. Vid 27 års ålder har han familj och ett vikariat som truckförare. Han är motiverad och har kämpat hårt för att få ett bra liv. Men ärren finns där.

– Tyvärr blir man satt i ett fack när man gått i särskolan. Det har saboterat en stor del av mitt liv. Jag går och är rädd att jag ska göra nåt fel, både självkänslan och självförtroendet blev ju undansparkat fullständigt, säger Markus.