USA lämnar historiskt nedrustningsavtal med Ryssland

21 min

USA:s president Donald Trump säger i kväll att USA kommer att lämna det så kallade INF-avtalet, eller kärnvapenpakten, med Ryssland.

Avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning, Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty, undertecknades 1987 av USA:s dåvarande president Ronald Reagan och dåvarande sovjetledaren Michail Gorbatjov, och skulle fungera som en början på avslutet av kalla kriget.

Trump har en tid hotat med att USA skulle lämna avtalet om inte Ryssland följde avtalsreglerna bättre, och i kväll säger han alltså att det kommer att bli så. 

Även USA anklagas för att bryta mot avtalet om kärnvapennedrustning.

Trump sade under en presskonferens i delstaten Nevada att USA kommer att lämna nedrustningsavtalet INF med Ryssland.

– Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför president Barack Obama inte drog sig ur avtalet, sade Trump.

– Vi kommer att dra oss ur nu, säger Trump.

The New York Times skrev i fredags att USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton skulle ta upp INF-avtalet och säga att USA vill lämna det, under sin pågående resa till Ryssland.

Bolton ska där möta den ryske utrikesminister Sergej Lavrov.

Ordförande i det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri, FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson, säger till Ekot att han ser Trumps besked som en avsiktsförklaring inför förhandlingar mellan USA och Ryssland.

Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet säger till TT att beslutet att dra sig ur avtalet kan påverka stabiliteten mellan de båda kärnvapenmakterna.

– Det är ett väldigt viktigt avtal som var början till slutet av Kalla kriget. Det var första gången som Reagan och Gorbatjov kom överens, 1987.

– Det var något som européerna uppfattade som väldigt hotfullt, att de här robotarna kunde nå Västeuropa, medan USA inte hade något motsvarande. De beslutade att avskaffa den här typen av robotar med den räckvidden fullständigt, säger Jan Hallenberg.

Hallenberg beskriver INF-avtalet som ett första steg i en process som ledde till att USA och Ryssland närmade sig varandra, och undertecknade ytterligare avtal om kärnvapen.

Hallenberg säger att beslutet personifieras av den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton.

- Han ogillar FN och han ogillar avtal som är bindande för USA. Så han har drivit på och tydligen övertygat Trump att nu är det dags, säger Jan Hallenberg.

- Stabiliteten i världen vilar ju ytterst på att de här kärnvapenmakterna har en stabil relation. Och att då den ena parten säger upp ett avtal som den andra vill ha kvar, det är inte bra. Det är inte så att det blir krig i morgon, men det här är en del av ett antal avtal som håller ordning på den strategiska spänningen, och nu den riskerar nu att bli högre, menar Hallenberg.

Hallenberg tror att beslutet kan innebära att USA också börjar tillverka den typ av robot som Ryssland misstänks ha utvecklat i strid mot avtalet.

- Ryssarna kommer att tycka att det här är ytterligare ett steg som USA tar på egen hand och som motverkar ryska intressen. Är det så att man vill ha fred i världen så är det inte bra.

INF-avtalet slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen och går ut på att alla mellandistansmissiler med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas.

Avtalet har hittills löpt parallellt med olika versioner av Start-avtalet, som slöts 1991.