Susanne Palme: Ryssland flyttar framåt – EU ser på

2:46 min

EU-länderna är djupt splittrade i frågan om hur man ska man ska agera efter Rysslands ingripande mot ukrainska fartyg i Kretjsundet mellan Svarta havet och Azovska sjön.

Några skärpta sanktioner är inte aktuella in dagsläget, säger Ekots EU-kommentator Susanne Palme.

Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.

Det tog faktiskt EU-länderna tre hela dagar att enas om ett gemensamt uttalande där man fördömer Ryssland – det uttalandet kom först på onsdag kväll. Man var inte överens om ordvalet, om hur kraftigt man skulle fördöma Ryssland.

Ett antal länder med Polen och de baltiska staterna i spetsen ville hota med skärpta sanktioner mot Ryssland, men de fick inte gehör.

Det är ingen hemlighet att EU är djupt splittrat i den frågan. Kompromissen blev att man kritiserar Ryssland och kräver att de beslagtagna ukrainska båtarna och besättningsmännen ska släppas. Man uppmanar båda parter till återhållsamhet så att inte konflikten trappas upp ytterligare. Tunga länder som Tyskland och Frankrike manar till fortsatt dialog.

Ännu en akut kris är det sista EU behöver just nu. EU har redan fullt upp med brexit och en rad andra konflikter, inom EU.

Samtidigt kan EU inte stå passivt när ukrainska hamnar nu blockeras av Ryssland – en stor del av Ukrainas export går genom Kretjsundet och blockaden riskerar att slå hårt mot Ukrainas ekonomi.

Frågan är vad EU kan göra.

Ukrainas krav på att EU-länderna ska skicka fartyg är helt orealistiskt – EU vill inte ha en militär konfrontation med Ryssland.

Ordförandelandet Österrike har en ganska prorysk hållning. Det fick stor uppmärksamhet i somras, när Österrikes utrikesminister Karin Kneissl bjöd in Vladimir Putin till sitt bröllop.

Nu står Österrike bakom kritiken mot Ryssland – men säger att man först vill ha alla fakta i målet innan man är beredd att börja tala om skärpta sanktioner. Frågan ska tas upp först 10 december då EU:s utrikesministrar möts i Bryssel.

Vad det då sannolikt kan handla om är sanktioner riktade mot individer, alltså att man för upp fler namn på sanktionslistan. Än så länge kan man sammanfatta EU:s linje som att man väntar och ser.

För Sverige var det viktigt att EU snabbt kunde enas om ett uttalande. Sen får man ta diskussionen om eventuella sanktioner senare.

Redan de sanktioner som EU har mot Ryssland blir allt svårare att upprätthålla eftersom fler EU-länder är emot. Italien, till exempel, vill mildra sanktionerna mot Ryssland.

Risken är ganska stor att EU bara står och tittar på när Ryssland flyttar fram positionerna.