Polisen: Ensamkommande dras in i missbruk
Enligt polisen rekryterar kriminella gäng systematiskt ensamkommande till narkotikahandeln.
De berättar vidare att det också vanligt att de som hamnar i kriminalitet har, eller har utvecklat, ett eget allvarligt och ibland mycket tungt drogberoende.
Polisens bild är att de flesta har utvecklat sitt missbruk här i Sverige. Robin Nilsson är gruppchef för gatulagningsgruppen i Göteborg.
– Jag brukar ställa frågan, du har flytt över halva jorden utan att missbruka narkotika och sedan så hamnar du i ett land som Sverige där det råder fred och börjar missbruka, hur kommer det sig? Och det är ju som de säger, jag har ingenting här, säger Robin Nilsson.
Så de säger att de blivit missbrukare här?
– Ja, det gör de, svarar han.
Under 2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige. Två tredjedelar av dessa kom från Afghanistan. De extremt långa handläggningstiderna, hemlösheten och hopplösheten som många känt har bäddat för att några i gruppen dragits in i missbruk och kriminalitet, säger Robin Nilsson chef för gatulagningsgruppen i Göteborg.
Polisen i Stockholm och Uppsala ger en liknande bild. Stockholmspolisen har i en intern kartläggning frågat ensamkommande asylsökande från Afghanistan när de började sitt missbruk och nästan alla berättar att de börjat använda droger här i Sverige.
Enligt polisen handlar det ofta om cannabis men också tyngre droger som rökheroin och det narkotikaklassade smärtlindrande och ångestdämpande läkemedlet Tramadol.
Polisen berättar att ett sätt att locka personer att börja använda droger är att de först bjuds på en tablett Tramadol, som självmedicinering mot ångest, men att de sen måste betala tillbaka. Christian Frödén är chef över den grupp på gränspolisen som arbetar med ensamkommande i Stockholms city.
– Ingenting är gratis, framför allt inte i narkotikasvängen. Där är det alltid en motprestation. Man kan behöva sälja narkotika för att få ihop till droger, eller sälja sig själv för att få ihop pengar eller begå stölder. Följden blir att här dras människor, som hade ett oerhört stort hopp om att skaffa ett liv här, in i missbruk och kriminalitet, säger han.
Flera myndigheter som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Barnombudsmannen har i rapporter beskrivit att ensamkommande löper en ökad risk att hamna i drogberoende. Framförallt beskrivs den långa asylprocessen, den psykiska ohälsan, och att man inte har föräldrar som ser efter en som faktorer som ökar risken för missbruk. Det konstateras också att det finns ett narkotikamissbruk bland ensamkommande och utvecklingen beskrivs som oroande.
Mia-Maria Magnusson är narkotikapolis och forskar på Malmö Universitet. Just nu håller hon på att ta fram siffror om ensamkommandes narkotikaanvändning.
– Jag vet att det finns problem med ensamkommande som inte bara brukar narkotika utan som även säljer. Men vad man ska säga då är att det är bara en liten del av den här gruppen som sitter med de här problemen man ska inte förringa det för det är en väldigt väldigt utsatt grupp med till viss del väldigt jobbiga och tunga missbruk. Det är svåra problem att hantera, berättar Mia-Maria Magnusson.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete