Kim Melin och Magnus Bergström
Kim Melin och Magnus Bergström är fältarbetare i Göteborg och möter unga ensamkommande som ber om hjälp för att komma ur sitt missbruk. Foto: TT

Unga i en asylprocess får ingen missbruksvård

3:17 min

Är man över 18 år och vill lämna kriminalitet och ett drogberoende, samtidigt som man är inne i en asylprocess så är det svårt att få hjälp.

Ekot har tidigare berättat om ensamkommande från Afghanistan som blivit hemlösa, drogberoende och som rekryterats till kriminalitet. 

Men att få hjälp att lämna kriminalitet och drogberoende är näst intill omöjligt för dem som fyllt 18 år och är i en asylprocess (inte har uppehållstillstånd).Varken stat eller kommun vill ta kostnaderna för den vård de behöver.

Fältassister i Göteborg möter många ensamkommande som ber om hjälp att ta sig ur situationen, men de har inget att erbjuda, menar Magnus Bergström.

– Vi har en grupp väldigt unga människor som röker heroin dagligen och den gruppen måste tas hand om, någon måste ta ansvar.

– Vi skulle behöva att det fanns en tydlig mottagare,  att man gjorde klart vilka ungdomar som är kommunens ansvar och vilka som är statens ansvar och att det också fanns resurser där, säger han.

Fältassistenterna i Göteborg city säger att trots att de möter ensamkommande med tungt heroinmissbruk så har de ingen hjälp att erbjuda för dem som är över 18 år och är i en asylprocess.

Tidigare ersatte staten kommunen för kostnader för ensamkommande upp till att de blev 21 år, men 2017 ändrades regelverket och efter det får inte kommunerna ersättning för exempelvis missbruksvård om den inte påbörjats före 18-årsdagen.

En vuxen asylsökande kan bara få akut sjukvård som inte kan vänta.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, säger att de flera gånger har påtalat problemet för regeringen. SKL menar att staten dumpade problemen på kommunerna när regelverket för ersättningarna ändrades.

Åsa Furén-Thulin som är sektionschef på SKL kräver att regeringen tydliggör vilket ansvar kommunerna ska ta.

– Vi vill se en tydlighet, vem som har ansvar för vad och att ersättningsmodellerna kan ändras till att gälla personer upp till 21 år.

– Om Migrationsverket väljer att betala så kan självklart kommunerna stötta upp, behandla och stödja på olika sätt, men missbruksbehandling är dyrt, det kostar mycket pengar.

– Det här är personer som far illa, om regeringen tydligt och klart säger att kommunerna, ni ska ta det här ansvaret, så är det ju inga problem, men det är den här otydligheten som gör att de här ungdomarna hela tiden faller mellan stolarna.

– Jag hoppas innerligt att den nya regeringen tar ansvar för den här gruppen och att vi får ersättning upp till 21 år, säger hon.

Migrationsverket säger till Ekot att det är kommunens ansvar att stå för missbruksvård och att det inte ingår i Migrationsverkets ansvar.

Migrationsminister, Heléne Fritzon, vill inte svara på kritiken från SKL utan hänvisar till att hon sitter i en övergångsregering.

Fältassistenten Kim Melin i Göteborg efterlyser också en tydlighet i vem som ska stå för kostnaderna, så att de som nu hamnar mellan stolarna kan få hjälp.

- Det är sorgligt att samhället inte tar ansvar för personer som mår väldigt dåligt. Att de ska behöva sova ute eller kunna fortsätta missbruka väldigt tungt utan att någon går in och sätter stopp och faktiskt erbjuder stöd.

– Vi kan inte bara lämna dem vind för våg, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista