Dålig privatekonomi får svenskarna att må sämre

2:17 min

Arbetslöshet och ekonomiska problem ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa, visar Folkhälsomyndighetens rapport.

Privatekonomin och andra sociala faktorer kan påverka den psykiska hälsan. Det visar Folkhälsomyndighetens sammanställning av de bakomliggande riskfaktorerna.

– Vi ser att det finns stora sociala skillnader i psykiska hälsa i alla åldersgrupper. Det här gäller både god psykisk hälsa och psykiska besvär och även psykiatriska diagnoser, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten och står bakom kartläggningen.

Folkhälsomyndighetens kartläggning av svenskarnas psykiska hälsa och ohälsa visar att det är stora skillnader på dem med god och sämre ekonomi. Personer som har ekonomiska bistånd, är ensamstående föräldrar eller är funktionsnedsatta tillhör några av de som oftare lider av psykisk ohälsa.

Små barn som har föräldrar med dålig ekonomi lider också oftare av psykisk ohälsa.

– Vi ser att det finns skillnader i psykisk ohälsa redan bland små barn beroende på föräldrars inkomst och utbildning. Det är också skillnad mellan flickor och pojkar, att pojkar har fler neuropsykiatriska diagnoser till exempel, medan flickor mer uttrycker psykiska besvär av ängslan, oro och ångest.

Den psykiska hälsan skiljer sig även mellan kvinnor och män.

– Kvinnor har i högre grad psykisk ohälsa. Män begår självmord i högre utsträckning, säger Fritzell.

Att uppleva psykisk ohälsa, oro och ångest drabbar alla någon gång i livet. Men det är när den blir långvarig och ihållande som det är särskilt viktigt att det finns stöd och hjälp att få från omgivningen, understryker Sara Fritzell.

– Då kan vi också tala om arbetsgivares ansvar och att skolan ska blir ett bättre stöd för elever till exempel som behöver hjälp så att de ska kunna nå sina studieresultat, säger utredaren Sara Fritzell vid Folkhälsomyndigheten.