Forskaren ser attitydförändringar kring surrogatmödraskap

2:11 min

Allt fler svenskar åker utomlands för att försöka få barn genom en surrogatmamma. Det menar forskaren Lise Eriksson som föreläser i Umeå under onsdagen.

2016 kom utredningsrapporten ”Olika vägar till föräldraskap” som föreslog att surrogatarrangemang inte ska erbjudas inom svensk sjukvård. Den har lyft frågan om surrogatmödrarskap på agendan, både inom politiken och media. 

– Allt fler svenskar åker utomlands för att försöka få barn inom surrogatengagemang. Ofta har man en stark barnlängtan och tycker att det inte längre finns andra alternativ, säger Lise Eriksson, Universitetslektor i sociologi vid Uppsala universitet, som under onsdagen föreläser i Umeå.

I dagsläget är diskussionen polariserad, men något mer nyanserad.

Föreläsningen arrangeras av RFSU och syftar till att uppmärksamma och utbilda i den omdebatterade frågan om surrogatmödrarskap är etiskt eller inte.

– Det finns tecken på attitydförändringar i samhället. Surrogatmödrarskap har länge varit kritiserat, framför allt ur en feministisk synvinkel som handlar om synen på kvinnans kropp. 

– I dagsläget är diskussionen polariserad, men något mer nyanserad än tidigare, säger Lise Eriksson.