Skogsbrandsutredningen: Sverige inte tillräckligt rustat för skogsbränder

2:07 min

Skogsbrandsutredningen lämnar sitt slutbetänkande gällande sommarens skogsbränder till regeringen. 

– Sverige är inte tillräckligt rustat för att vi ska kunna vara trygga inför kommande skogsbränder, konstaterar särskilde utredaren Jan-Åke Björklund och föreslår en rad lagändringar.

I samband med bränderna i somras gjordes 7.000 utryckningar i skog och mark.

Jan-Åke Björklund anser att släckningsarbetet ur ett övergripande perspektiv gick bra:

– Inga väsentliga samhällsfunktioner slogs ut, inga permanentbostäder förstördes, ingen människa skadades allvarligt. Men en brandman dog i en fallolycka i en anslutning till en brand, säger han men tillägger också att det ur ett annat perspektiv var katastrof:

– Enskilda skogsägare drabbades, flera hundra människor fick utrymmas, frivilliga och räddningstjänster ansträngdes hårt.

– Sverige är inte tillräckligt rustat för att vi ska kunna vara trygga inför kommande skogsbränder, konstaterar Jan-Åke Björklund.

För att räddningstjänst och myndigheter bättre ska kunna möta framtida bränder lägger han fram en rad förslag till lagändringar. Den första handlar om så kallade kommunala handlingsprogram, räddningstjänstens åtagande till medborgarna om vad de ska klara, vilka Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör få utforma.

Varje räddningstjänst ska få redovisa hur de klarar olika situationer. På så vis ska det bli lättare att jämföra olika räddningstjänsters kapacitet kommuner emellan, vilket underlättar statens tillsyn som Jan-Åke Björklund också vill se skärpas.

– Den är inte bra nog idag.

Utredaren föreslår också att det ska bli lättare att sluta avtal med personer utanför räddningstjänsten som kan delta i släckningsarbetet i väntan på att räddningstjänstens personal kommer till platsen.  

– Det kan vara skogsägare och andra, som finns på plats och sticker dit direkt.

Ett tredje lagförslag gäller utmärkning av material och titulering av personal. Dessa rutiner skiftar mycket räddningstjänster emellan vilket försvårar kommunikationen mellan olika enheter och myndigheter.

Ytterligare ett förslag går ut på att alla kommuner måste vara anslutna till en systemledning med en ledningscentral i ständig beredskap.

– Då kan du, om du vill, vara kvar som en enskild liten kommun, men du måste ingå i ett större förbund.

MSB:s roll bör också stärkas, så att de har laga stöd för att stötta och samordna insatser.

Vidare utreder också MSB om Sverige ska anskaffa egna vattenbombningsflygplan – utrustning som i somras visade sig vara omistlig – som i dag lånas in via EU. 

Inrikesminister Mikael Dammberg (S) kallar förslagen "ett gediget underlag för att stärka Sveriges beredskap".

Ekot: Det gjordes en del utredningsarbete efter skogsbranden i Västmanland 2014, varför har det inte hänt mer sedan dess?

– Det har hänt en hel del sedan 2014, men inte tillräckligt mycket. En slutsats då var att det krävdes ett större nationellt grepp. Det tog MSB den här gången. Det ledde till att kommunerna klarade att bekämpa bränderna bättre. Den här gången fick vi också ett annat stöd internationellt, säger Mikael Dammberg.

Men, tillägger han, att det – som den utredning som presenteras idag trycker på – behövs göras mer.

– Det underlaget har vi nu, och jag ser fram emot att skicka ut de här förslagen på remiss redan nästa vecka så att riksdagen så snart som möjligt kan ta ställning.