Forskare: Ovisst om villkoren skyddar bin och humlor

1:51 min

Odlare och forskare oense om nöddispensens nytta.

I vår kommer svenska sockerbetsodlare kunna så fröer som behandlats med ett bekämpningsmedel som EU förbjudit. Detta efter att Kemikalieinspektionen har gett odlarna en så kallad nöddispens.

Dispensen har mött kritik inom myndigheten. Men Anders Lindkvist, generalsekreterare på branschorganisationen Betodlarna, menar att det vore sämre om betodlarna besprutade grödan mot skadeinsekter i stället.

– Med de svaga alternativ som finns, tvingas vi många år göra bredsprutning ovan mark på den uppkomna betplantan. Vi anser just nu att alternativen är sämre både för odlaren och miljön. Därför sökte vi dispens för att få lite mer tid på oss att undersöka hur vi ska använda de alternativ som kommer att finnas, säger Anders Lindkvist till Sveriges Radio.

Risken för att bin och humlor kan skadas av neonikotinoider har lett till att EU förbjudit tre sådana substanser för all användning utanför växthus. Om inte grödan kan skyddas på annat sätt, kan nöddispens ges, vilket har beviljats i andra länder.

Svenska Kemikalieinspektionen har tidigare sagt nej till sådana ansökningar, men i år görs ett undantag. Med dispensen får sockerbetsodlarna så frön som behandlats med Gaucho, ett medel som innehåller en av de tre förbjudna substanserna: Imidakloprid. Medlet sprids ut i hela plantan från det betade utsädet och ger skydd under början av tillväxtperioden.

– Den lilla betplantan behöver skyddas dels från underjordiska skadegörare, och också insekter som angriper dem ovan jord, säger Anders Lindkvist.

Kemikalieinspektionens villkor är att odlarna inte sår blommande grödor på betåkrarna året efter. Sockerbetor drar inte till sig bin.

Enligt forskaren Maj Rundlöf som studerar hur bin och humlor påverkas av bekämpningsmedel, ger karenstiden ett visst skydd,  men det kan ändå finnas risk för att neonikotionoider sprids och skadar pollinerande insekter:

– Det är helt klart så, att om man använder frön som är betat med en av de tre nu förbjudna neonikotinoiderna så kan de definitivt stanna kvar i marken.

– De kan läcka till närliggande miljöer och tas upp av andra blommande växter och exponeras för insekter, säger Maj Rundlöf.

Medlen är farliga för bin i mycket låga halter:

– Även ifall man hittar dem i väldigt låga doser, typ på gränsen till vad man kan detektera, så är de giftiga. Om inte dödliga, så påverkar de i alla fall reproduktionsförmågan och förmåghan att söka föda, som i sin tur påverkar överlevnaden.

Men är det oroande att man kan odla med de här fröna?

– Jag känner fortfarande stor osäkerhet om vad det kan ge för konsekvenser. Men om man inte skulle tillåta det så skulle kanske andra bekämpningsmetoder användas, som vi inte heller vet så mycket om, säger Maj Rundlöf, forskare i ekologi vid Lunds universitet.